Skolan och dess kunskapsuppdrag

Skolan och dess kunskapsuppdrag har alltid varit viktigt. Frågan är den, vi vet inte om skolan var bättre förr.

Widar Andersson är inne på en spaning här i sin ledare i Folkbladet (3/11 19). Han skriver:

...var det så att skolan var annorlunda förr eftersom den speglade ett annorlunda samhälle? I det samhället gick ännu på 1970-talet ungefär 30 procent av niorna direkt ut i fasta arbeten med hyggliga löner. Vi vet således inte hur pass "bra" skolan var jämfört med nu; när alla förväntas gå i gymnasiet som dras med en utslagning på ungefär 30 procent av eleverna.

Bilden ovan är från min skolgång på 60-talet. I den grundskolan jag gick i innehöll just nio studieinriktningar. Några av dem var praktiskt inriktade. Elever som gick direkt till arbetslivet eller till en yrkesskola valde de praktiska linjerna. Om siffran stämmer att det var 30 procent som gick direkt till arbete är det helt naturligt att utslagningen är 30 procent i dagens gymnasieskola.

Är det så att fokuseringen att alla ska genom gymnasiet för att plats i arbetslivet kanske det fordras andra lösningar än dagens gymnasieskola och för den delen grundskolans högstadie. Grundskolan var uppdelad i allmän och särskild kurs i högstadiet när det gällde engelska och matematik. Allt för att kalibrera kravnivån mot framtida yrken och utbildningar

Hur vi ska få en balans i skolan för att spegla det samhälle vi har, där kunskap är avgörande för framtidens välfärd, behöver diskuteras. Jag lånar Widars ord som avslutning, att fundera på:

Om det är så att skolan speglar samhället så kan problemet nu vara att skolan speglar samhället väl mycket. Kunskapsuppdraget borde slå igenom som en tydlig motvikt mot uppsplittring, valfrihet och etniska och kulturella bubblor av alla de slag.

Media Folkbladet