Skolkommissionen - något nytt under solen

Sverige har begåvats med en ny kommission. Den ska se till att lägga förslag på hur kunskapsresultaten ska öka i svensk skola. Uti från en analys. Om jag hade fått sitta i kommissionen skulle jag föreslagit följande modell för analys, förslag och styrning av skolsystemet:

Det unika med modellen är att den kan appliceras på vilken nivå man än befinner sig. Om du pratar skolväsendet utifrån regering och riksdagens horisont. Från skolhuvudman, rektor, lärare och elev. Beskrivningen av huset återfinns i tidigare blogginlägg Tuffa tider.

Samtidigt kan man fundera över om inte allt sagts i ämnet. Möjligen men snuttifierat utan en helhetsbild. Det har visat sig att används SER-huset för att få en samlad analys av skolan får man med både de kulturella frågorna som de strukturell oavsett nivån man befinner sig på i systemet.

Ja, ja en from förhoppning att man skulle få vara med och påverka är detta. Spännande blir det att se om skolkommissionen lyckas lösa detta med att ge förslag på hur man kan höjda kunskapsresultat, förbättrad kvalitet i undervisningen och en ökad likvärdighet i skolan.

Källa: Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola. Dir. 2015:35
Blogg: Tuffa tider, Slut gapen i svensk skola
 

Växelspelet i skolan

Hur ser undervisningen ut ur ett elevperspektiv? Säkert på lika många sätt som det finns elever i ett klassrum. Trots detta finns det två drag i undervisningen som är avgörande: kommunikationen och innehållet. Många fokuserar ämnesinnehållet som avgörande för lärandet. I och för sig viktigt, men kommunikationen är det som ger bestående kvalitet i lärandet och relationen till eleven.

För tjugo år sedan lanserades begreppet tjänstekvalitet utgående från vad som händer före, under och efter genomförd tjänst. Undervisningen kan i mångt liknas som en tjänst fast den i stort innehåller ostandardiserade element som kunskapen hos läraren. Däremot är den i stort styrd av nationella styrdokument när det gäller innehållet - VAD. Men HUR är upp till skolan och dess lärare.

Läraryrket är som skådespelarens. Förmågan att förmedla ett innehåll av händelser på ett strukturerat sätt. Men resultatet av föreställningen beror hur skådespelaren har lyckats fånga publiken. Undervisningsprocessen är som sagt vad en händelsekedja som har en ledstång i form av olika perspektiv. Första steget före själva undervisningen att lärare och elever skaffar sig förutsättningarna för innehållet till undervisningen. Eleven funderar över vad hen ska lära sig. (Givet i yngre åldrar lite svårare.) Nästa steg i undervisningen är hur själva lektionen går till. Här agerar och samverkar eleven och läraren. Relationen blir avgörande för resultatet. Sista steget i händelsekedjan är resultatet av lärandet.

VAD är den tekniska kvaliteten styrd av de nationella styrdokumenten. HUR är den kommunikativa kvaliteten i undervisningen. Av bilden framgår den komplexitet undervisningen innehåller och var de olika komplexa delarna påverkar utfallet. Utöver det när dominerar VAD-frågor och HUR-frågor.

Kommer ni ihåg från den tid vi gick i skolan funderade vi innan lektionen vad den skulle innehålla. Var det något vi skulle förbereda oss på och vad kan läraren. HUR vår lärare lyckades med lektionen kanske vi hade en kunskap om sedan tidigare. Men före lektionen var det ingen stor sak.

När lektionen sedan pågick så funderade vi elever lite på VAD "fröken" kunde. Det förutsatte vi att "fröken" kunde. Det var snarare HUR fröken lyckades få oss att begripa det vi skulle lära oss som avgjorde om vi lyckades eller inte. Det där med bestående kunskap eller HAR bestående effekt. Det ruggiga i allt lärande är just att elevens kunskap beror till två tredjedelar HUR och endast en tredjedel VAD. För de berättelser jag hör och vad vi själv kommer ihåg är det just de där lärarna som lyckades entusiasmera oss som gjorde att vi har en bestående kunskap.

Kanske något Skolkommissionen ska ta med sig i sitt kommande arbetet för att få en skola som ökar kunskapsresultatet i den komplexa värld lärandet är.

Källa:
Danielsson, Roger J (1995) - Tjänstekvalitetens hörnstenar - kundstyrd affärsutveckling, Studentlitteratur
Körling, Anne-Marie (2014) - Läraren inom mig - pedagogiska berättelser, Lärarförlaget     

Ropen skalla fler män till förskolan

Häxjakten på män som arbetar i förskolan är bedrövlig. Bara för att ett ytterst fåtal perverterade män ägnat sig åt vidrigheterna att gör sexuella övergrepp på barn är det inte liktydigt med att alla män gör det. Man kan fråga sig varför också föräldrar och andra vuxna köper barns berättelser rakt av.

Barn har en fantasivärld som sällan stämmer överens med den vuxna föreställningsvärlden. Deras fantasier kan många gånger illustreras av de drömmar vi vuxna har i sömnen. Drömmarna är sällan kopplade till den faktiska verkligheten. Med det sagt är det viktigt att vi i vuxenvärlden lyssnar på barns berättelser men har den vuxnes kritiska tänkande till vad som berättas.

Samtidigt kan man fråga sig hur nyttigt det är för barn att på dagarna växa upp i en förskola som till 98 % består av kvinnor. Som alltid är enkönade arbetsplatser skadliga oavsett om det är kvinnor eller män som dominerar den. Bästa mixen på arbetsplatser eller i projektgrupper är de som har hälften av var. Där skapas dynamiken som bjuder motstånd till enfalden.

För att återvända till det här med sexuella övergrepp lyssna på Hasse Aros inslag i Nyhetsmorgon på följande länk:

http://www.tv4play.se/program/nyhetsmorgon?video_id=3133113

Ropen skalla: Fler män till förskolan

Samverkan en svår politisk konst

Samverkar verkar vara politiks komplicerat. Det ser vi idag i den praktiskt politiken mellan S+MP med V som jokern i spelet. Det som en gång vara det borgerliga Sveriges stora problem är idag vänsterns problem.

Om Sven Wéden redan 1959 lyckats i sin mission att föra samtalen mot mitten i svensk politik kanske inte S haft ett så långt regeringsinnehav. Börjar vi med Fp och Cp hade man långt gående diskussioner om ett samgående mellan partierna efter motgångarna i ATP-striden. Problemet med den mittenorientering av politiken stöp på kärnväljarna till partierna. Bondeförbundet/Centerpartiet var förknippat med den stor kooperation av bönder och landsbygden. Folkpartiet var ett utpräglat tjänstemannaparti i städerna.

Fortsatta diskussionerna mellan de borgerliga gjordes mellan högern och folkpartiet. Sven Wéden ville skapa en mer banbrytande politik när pensionsfrågan gått förlorad för Fp. Underhandskontakter togs med Jarl Hjalmarsson och högerns partisekreterare Gunnar Svärd. Även detta gick i sank eftersom Bertil Ohlin vara fast i att evigt vara den som kom efter och inte vågade nytt. Han var fast i de framgångar han lätt partiet i från valet 1948.

Noterbart är att när borgerligheten vann valet 1976 var man inte ihop pratade. Med en långbänk i form av Fälldin och C kärnkraftspolitik. Med den ärkekonservativa Gösta Bohman och ett folkparti med Per Ahlmark som ledare. Det blev sex långa år av politiskt kaos och problem för landet rent ekonomiskt.

Samma skede 1991 när Carl Bildt tog över makten. Borgerligheten hade inte snackat ihop sig. Olof Johansson och Centern marscherade ur regeringen när Öresundsbron blev verklighet.

Resten är historia brukar man säga. När Maud Olofsson, Fredrik Reinfeldt, Göran Hägglund och Lars Leijonborg samlades hos Maud lades grunden för det stor maktövertagandet i svensk politik. Man hade skapat den nödvändiga politiska plattformen för samregerande. Valmanskåren visste på förhand vad de skulle få oavsett vilken borgerlig tillhörighet man hade. Samtidigt lyckades man mobilisera alla marginalväljare i mitten.

Kommer S+MP att lyckas med sitt kaos på vänsterkanten? Oddsen är inte stora. Den som lever får se.

Källa:
Lindberg, Hans (2013) - Kärlek, tbc och liberalism. En biografi om Sven Wéden, Ekelids förlag  

Bryt de osynliga kontrakten

Framgångsrika kulturer beror oftast på medarbetarnas engagemang. Oftast finns det i verksamheten osynliga kontrakt. Dessa är de outtalade överenskommelserna mellan ledare och medarbetare. Så här är det hos oss och vi gör på detta vis. Oftast är det medarbetarna som formar kontraktet.

Diskussionen har kommit upp hur det ser ut med dessa osynliga kontrakt i skolan. Många hävdar att det beror på hur man definierar pedagogiskt ledarskap. I den statliga utredningen Rektor och styrkedjan (SOU 2015:22) har professor Olof Johansson studerat hur aktivt pedagogiskt ledarskap är.

På frågan om i vilken utsträckning enskilda rektorer varit pedagogisk ledare för lärare kan man hitta följande (s 88).

Samtal med lärare om deras undervisning i relation till elevers behov av stöd:
45 % av kommunala rektorer, 65 % av fristående rektorer och 17 % av kommunala lärare ansåg det.

Samtal med lärare om pedagogiska undervisningsmetoder:
23 % av kommunala rektorer, 39 % av fristående rektorer och 9 % av kommunala lärare ansåg det.

Samtal med lärare om bister i deras undervisning:
9 % av kommunala rektorer, 15 % av fristående rektorer och 8 % av kommunala lärare ansåg det.

Samtal med lärare om pedagogisk utveckling av deras ämnen:
20 % av kommunala rektorer, 34 % av fristående rektorer och 9 % av kommunala lärare ansåg det.

Samtal med lärare om skolans sociala uppdrag:
38 % av kommunala rektorer, 54 % av fristående rektorer och 19 % av kommunala lärare ansåg det.

Samtal med lärare om skolans kunskapsuppdrag:
49 % av kommunala rektorer, 62 % av fristående rektorer och 49 % av kommunala lärare ansåg det.

Intressant att notera är att rektorer i fristående skolor redovisar generellt högre värden än sin kommunala kollegor. Tittar vi på kommunala lärare har de genomgående lägre värde när de bedömer rektorernas aktiva pedagogiska ledarskap.

I detta sammanhang har även den statliga utredningen tittat på det som skolforskare brukar hävda, att det osynliga kontrakt som funnits mellan att rektor ska vara administratör och lämna åt lärarna att sköta undervisningen, är bruten. Detta är intressant i ljuset av de värden ovan och lärarnas låga värden.

Av detta kan man utläsa (s 90) att 35 % anser att kontraktet är brutet och att rektor ska leda och stöda lärare i att utveckla undervisningen. Dock anser 24 % att det är på väg att brytas och 17 % att det inte brutits. Hela 24 % vet inte. En känslig fråga tydligen.

Tittar vi på vad osynliga kontrakts orsaker och dess effekter, enligt Bryngel och Winander, kan man skönja fem saker som avgör:

1. Bra osynliga kontrakt ger engagerade medarbetare.
2. Ju bättre osynliga kontrakt, desto högre kvalitet på arbetsprestationen.
3. Ledningens behandling av medarbetarna är direkt avgörande för osynliga kontrakts kvalitet.
4. Utveckling i jobbet - ytterligare en viktig påverkande faktor för det osynliga kontraktet.
5. Bra osynliga kontrakt är även en följd av anställdas möjlighet att påverka sitt arbete.

För att lyckas med ett kvalitetsarbete (Se skollagen (2010:800) 4 kap 3-7 §§) har ledare som skapar bra osynliga kontrakt följande faktorer som framgång:

1. Ledningssätt att förhålla sig till medarbetarna.
2. Uppmärksamhet vid goda prestationer.
3. Arbetsinnehåll, utveckling och utbildning.
4. Delaktighet och inflytande.

För att lyckas med dessa förbättringar ställs det krav på ledningen. Tre faktor ses som avgörande i fallande prioritetsordning:

1. att ledningen agerar i linje med förändringen
2. att vi sätter uppmätbara, utmanande och uppnåeliga förändringsmål (SMARTA mål)
3. att ge alla medarbetare möjligheten att bidra.

Detta stöds även av forskningen om effektiva skolor. Rektorsforskaren Glenn Hultman beskriver det i sin avhandling Spindlar i känsliga nätverk.:

• Rektorn är närvarande i lokalerna och har en "High personal profile" i skolans aktiviteter.
• Rektorn har ett gott kollegialt samarbete med andra mer erfarna rektorer.
• Rektor är tydlig i sitt visionära ledarskap och har förmåga att konkretisera visioner och mål som lärarna också accepterar och arbetar efter.
• Rektorskapet är tydligt, didaktiskt och pedagogiskt inriktat.
• Rektor har en nära samverkan med lärarna och har god insyn i lärarnas vardag.
• Rektor förankrar sina ställningstaganden hos personalen i högre utsträckning innan ett beslut fattas.
• Rektor har positiv förväntan på lärarna i deras utvecklingspotential.
• Rektor stöttar lärarna i sitt arbete med elever, föräldrar och i sitt pedagogiska utvecklingsarbete.

Om vi ser till detta och de resultat som professor Olof Johansson kommit fram till i sin utredning finns det en hel del att göra. Speciellt på de kommunala skolorna innan vi kan se att kunskapsresultaten kommer att öka.

Media SvD
Källor:
Bryngel, Mats och Winander, Bo (1995) - Osynliga kontrakt, Tjänsteförbundets skriftserie  nr 11.
Danielsson, Roger J (1994, andra upplagan) - ISO 9000 i tjänsteföretag - att angöra en brygga, Studentlitteratur.
Rektor och styrkedjan (SOU 2015:22)
       

Skolkulturens grundläggande värderingar

Värdegrunder kan vara luftpastejer om de inte är kopplade till verksamhetens verklighet. De måste utgå från varje verksamhets kontext och från vedertagna definitioner av värdeorden. I SIQ-modellet finns tretton grundläggande värderingar. Tre av dessa har omtolkats för skolkulturen av Skoldialogen.

Grunden avgör stabiliteten i verksamheten. Där det under skiktet är skolkulturen. De tre grundläggande värderingarna för en skola är: Elevfokus, mogna pedagogiska ledare och ständiga förbättringar. Tittar vi på dem enskilt definieras de enligt följande.

Eleven i fokus

Vår skola bygger på att eleven är i centrum för lärandet. Det innebär att deras uttalade och underförstådda behov, krav, önskemål och förväntningar på lärandet ska vara vägledande för skolan, rektor, lärare och övrig personal och verksamheten.

Frågan man ställer sig utifrån skoldebatten är det naturligt att eleven står i centrum. Bygger undervisningen på varje elevs behov, krav och förväntningar på sitt lärande. Är undervisningen strukturerad på ett sådant sätt att varje elev kan tillgodogöra sig undervisningen. Är den målstyrd både till innehåll och utförandet? Om vi tar den beryktade normalfördelningskurvan. Undervisas eleverna bara utifrån medelmåttorna i mitten eller tas hänsyn både till den vänstra svansen där de som behöver stöd finns. Lika mycket som den högra svansen där de särbegåvade finns? Hur ser det ut er skola. Är eleven i främsta rummet?

Pedagogiskt ledarskap

För att skapa en lärande kultur sätter vi eleven och den pedagogiska pulsen i främsta rummet. Det kräver ett personligt, aktivt och synligt engagemang för varje ledare. Ledarskapets viktigaste uppgift är att ange riktningen för undervisningen, ta tillvara potentialen i varje individs erfarenheter och olikheter, skapa förutsättningar för medarbetare samt i dialog med dem definiera och följa upp målen.

Notera att det inte är bara rektor som ska vara pedagogisk ledare. I definitionen ovan står varje ledare. Alltså lika viktigt för lärarna och arbetslagsledarena. I den statliga utredningen Rektor och styrkedjan (SOU 2015:22) finns ett antal bärande ord som rektorer och lärare använder på pedagogiskt ledarskap. Tyvärr är inte dessa bärande på den definitionen ovan och inte heller knuten till verksamheten. Ord som används är lära, elev, leda, m fl. Ord som knyter ann till verksamhetens som systematiskt, analys, utvärdering och uppföljning saknas nästan helt i definitionen enligt utredningen. Vilken skolkultur skapar det när dessa väsentliga ord saknas? För skolans viktigaste uppgift är att ständigt bli bättre.

Ständiga förbättringar

Överlevnadskraften i skolan kräver ständiga förbättringar och förnyelse av alla verksamhetens delar. Förutsättningarna för detta är ett metodiskt förbättringsarbete som genomsyrar organisationen och en kultur som stimulerar till ständigt lärande, kreativitet och nya idéer.

Ska skolsystemet bli bättre måste ständiga förbättringar var i högsätet. Ett metodiskt arbete måste finnas. Här kommer metaforen om SER-huset till pass. Det som får luften i huset att rotera och skapa rätt sorts blandning är Förbättringshjulet planera-genomföra-utvärdera-förbättra. Detta är också ekvivalent med strukturerad undervisning i linje med Hattie: planering-undervisning-utvärdering-återkoppling.

Sensmoral: Skolkulturen ska inte bygga på ord som lust, respekt, tillit, tolerans, mm. Dessa är bara självklarheter som inte har med en framåtriktad offensiv skolutveckling att göra.

Media DN
Puraword: Tuffa tider
Källor:
Rektor och styrkedjan (SOU 2015:22) -Statens offentliga utredningar.
SIQ-modellen, SIQ
Skoldialogens De fem mognadstrapporna för kultur och struktur

"Vänster diktatur"

Politiken har blivit märklig. Sverige håller på att gå sönder med DÖ. Kanske smart tänkt att M ville splittra S genom att göra dem beroende av V. Frågan är bara hur mycket vi ska tåla av ett ytterkants parti som bara representera 5,6 % av valmanskåren. Blir en typ av "Vänster diktatur". Noterade att en av mina FB-vänner skrev följande om fenomenet att V gör skillnad på kvinnor och kvinnor.

"Välfärdens diktatur" som V vill åstadkomma, blott några procent av valmanskåren. Att en sådan marginal och får komma till tals känns minst sagt som ett aprilskämt. Ofrihetens talkör får gehör av makthungriga socialrevisionister.

När Ulla Andersson igår presenterade förlag från V inför vårbudgeten är det tydligt att den finns en otäck retorik i botten. GP skriver i sin ledare följande:

En offentliganställd kvinna inom omsorgen är enligt Vänsterpartiet värd mer än en privatanställd kvinna inom samma bransch.

Om detta äger sin riktighet var finns feminismen i V och var finns allas jämlikhet? Skrämmande om Sverige ska leva med en sådan "Vänster diktatur" i fyra år.

Media GP, SvD