Engagerat ledarskap

Kan ledarskap var engagerat kan man undra. Räcker det inte med att vara chef?

Nej, inte om man framgångsrikt ska driva en verksamhet framåt och förbättra prestationsförmågan. Har i en serie blogginlägg tagit mig an att beskriva olika grundläggande värderingar. I ljuset av att förskolan och skolan får en ny skollag som stagar att en av styrningsprinciperna i skolan ska vara systematiskt kvalitetsarbete tänket jag denna gång knyta an till ledarskapet ur ett kvalitetstänk.

En av de åtta principerna för kvalitetsledning i ISO 9000 är ledarskap med följande lydelse:

Ledare åstadkommer enhetlighet när det gäller organsiationens inriktning. De bör skapa och underhålla den inre miljö vari personalen kan engageras helt för att uppnå organisationens mål.

SIQ-modellens motsvarighet är engagerat ledarskap som lyder:

För att skapa en kultur som sätter kunden i främsta rummet krävs ett personligt, aktivit och synligt engagemang från varje ledare. Ledarskapets viktigaste uppgift är att ange riktningen på verksamheten, ta tillvara potentialen i individers erfarenheter och olikheter, skapa förutsättningar för medarbetare samt i dialog med dem definiera och följa upp målen.

Om, som i de förra blogginläggen, man roar oss med att byta ut ordet ledare med ord som stavas förskolchef eller rektor blir det plötsligen intressant. Speciellt i ljuset av det som framkom i Skolinspektionens granskningsrapport för 2009. Där visade granskningen att var tredje grundskola och var femte gymnasieskola har rektorer med oltillräcklig kunskap för att vara en pedagogisk ledare. Rektorer måste enligt inspektionen tydligare och mer aktivt ta initiativ till samtal kring och sprida pedagogisk utveckling.

Förskolchefer och rektorer måste tillämpa det Japanska utrycket "genchi genbutsu" - gå ut och se med egna ögon - för att bli bra som pedagogiska ledare.

På Mats Öhlins blogg tar han förtjänstfullt upp kraven på och synen på pedagogiskt ledarskap. Det skulle kunna vara ett underlag för hur ledarskapsutvecklingen av förskolchefer och rektorer utvecklar sitt pedagogiska ledarskap.

En bit till om ledarskapet, som jag nämnde i blogginlägget "Allas delaktighet", har jag även för SIQ-modellens beskrivning av ledarskapet gjort en mognadstrappa vad som kännertecknar det från lägsat trappsteget till det högsta. På trappsteg ett hittar du kontrollanten. Nästa trappsteg delegeraren. Tredje trappsteget coachen. Och fjärde och sista trappsteget mogna ledare. Det intressanta här att försöka vaska fram de mogna ledarna inom svenskt skolväsen. Var finns dom och har de gjort för att förtjäna epitet mogna pedagogiska ledare.

Ska förskolan och skolan bli, det vi alla önskar, bättre på att presterar resultat både med framgångsrik undervisning som elever med kunskaper för att fortsätta att förbättra välfärden måste vi få ledare av svenskt skolväsende som mindre ser till rollen lakejer till politikerna i kommunerna utan mer som den som i varje stund sätter det pedagogiska ledarskapet i högborgen.

Med ett pedagogiskt samtal mellan ledning och lärare som bygger på en formativ bedömning för att förbättra det pedagogiska arbetet i undervisningen. För det är inte eleverna som ska ha bakläxa utan undervisningen.

Källor:
ISO 9000:2000 Ledningssystem för kvalitet - Principer och treminologi.
SIQ-modellen 2010.
Skollagen SFS 2010:800

Bloggar:
Mats Öhlin
Pluraword, Tre herrar att tjäna