Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

onsdag 20 april 2011

Om inte om funnits

Om inte om funnits hade gumman skjutit björn med kvastskaftet. Lite så är det med dagens replik  från Jan Bjökrlund på förra veckans debattinlägg på Brännpunkt om ökad vetenskaplighet och forskning.

Denna gång går ministern till på huvudmännen att de ska anställa lektorer. Åter önsketänker ministern och säkert hela Alliansregeringen om detta med forskning i skolmiljö via lektorer. För det är ju inte regeringen som har makten att genomföra detta med lektoraten. Det är offentliga och enskilda huvudmäns huvudbry. Frågan är om det är det som ligger högst på prioriterinslistan efter klass 2 varningen i den stormiga skoldebatten just nu?

För det andra vilka huvudmän ska anställa dessa. Är det storstads kommunerna eller? För hur ska en liten landsortskommun kunna locka en akademiker med doktorsgrad till en avfolkningsbyggde eller byggd där kunskap inte sitter i högsätet?

Nästa fundering är vad ska dessa lektorer uträtta i skolan? Är de till någon nytta för övriga lärare och deras förmåga att undervisa? Kan en lektor fungera som utbildningsledare och ha ett pedagogiskt ledarskap på sitt ansvar? Frågan är väl bara om en person med djup ämneskunskap i typ svenska är lämpad att pedagogiskt utveckla lärare i ett lärarlag. Lektorn kanske på sin höjd kan hjälpa "vanliga" svensklärare i didaktiskt ämnesdjup.

Samtidigt kan man fundera över hur en lektor ska ta till sig ny kunskap? Krävs det inte att en lektor utöver sin tjänst på en skola är knuten till något lärosäte där h*n kan forska. Då skulle man kunna vända på tänket. Borde inte forskarna på lärosätena ha i sin tjänst att tjänstgöra del av sin tid på olika skolor för att bringa över djupet i ämneskunskapen?

Vet inte det låter fint med lektorat. Tvivlar att det är vägen för att öka skolans förmåga att leverera kunskap till eleverna.

Media SvD

2 kommentarer:

  1. Plura, det är i alla fall en jäkla skillnad på forskare som sitter på sina institutioner och tänker ut metoder och sedan lutar sig ner från sina höga hästar för att tala om hur vi lärare ska sköta våra jobb och lärare som själva forskar och samtidigt finns kvar i skolans värld. Forskning får inte vara för preciserad och utilitaristisk. Det är bara att bita sig själv i svansen.

    SvaraRadera
  2. Helena, det var just det jag försöket säga. Om forskningen på lärosätensa ska ha någon som helst relvans måste dessa ha kontakt med verkligheten.

    Jag tar min gamla "bransch" till hjälp.

    Professorerna i byggnadsteknik och byggstatik bedrev vid sidan av sin forskning praktisk konsultverksamhet. På det viset hade de en naturlig koppling till de forskningsresultat de kom fram till med att konstruktionerna eller byggtekniken fungerade i praktiken.

    Det är just det synsättet jag vill komma åt även i skolans värld.

    SvaraRadera