Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

torsdag 14 april 2011

Vilsen i pannkakan

Bestående intrycket av Maciej Zarembas artikelserie i DN är ett skolväsende med hög rehabiliterings faktor. Eller är det i vanlig ordning ett dramaturgiskt knep för att svartmåla den viktigaste samhällsinstitutionen?

Bitvis kan det kanske vara så för att skapa en spännande berättelser kring dokumentära fakta. Som i allt berättande är det alltid så att man förstora enskildheter. Annars blir det inte läsvärt - då blir den lika tråkig som en doktorsavhandling man aldrig kommer igenom och inte vet vad den syftar till.

Tar vi Kävlingen och Landskrona, är det något unikt eller finns detta på andra ställen. Visst finns det fler, åtminstone märker jag det på mina turnér i skolsverige. På vissa ställen har medelmåttans julafton slagit in i den politiska och professionella styrningen av skolan. Inkompetens lyser igenom. Där man lyfter fram den ena efter andra dumma metodiken som inte klarat provbänken i forskningslaboratoriet, utan nödtvunget ska ut i verkligheten utan att den validerats.

Här är det tur att vi får en ny skollag som kraftigt begränsar inkompetenta huvudmän som i Kävlinge och Landskrona. Deras makt stannar från 1 juli 2011 vid förskolans lekgrind och skolans skolgrind. Innanför är det rektorer och förskolchefer som har makten och delagationsrätten. Bara att hoppas att det inte är sådana stoplskott till rektorer som beskrivs i artikel 1 i DN som ska ratta skolan.

Den andra artikel är ett bra exempel på pedagogik som bygger på Paiget och tankarna att du är ditt arv. Detta har mycket lite att göra med den moderna hjärnforskningen och dess rön hur hjärna utvecklas över tiden. Det är väl därför sådan obskyra tankar om social bakgrund kan packeteras i något som heter SALSA. Ser man till verkligheten är det inte ett dugg av det som stämmer.

Jag säger bara Rinkebyskolan, Brandbergens skolor mf l. Det är åter frågan om att använda beprövade metoder i stället för vetenskaplig evidens klåda. Den skol vetenskapliga forskningen utanför hjärnforskningen kan man säga mycket om. Ett och annat guldkorn presteras, men i stort undrar man.

För att avrunda med den tredje artikeln, där säkert Minerav skolan är mycket i ögon stickande historien ett hot mot de etablerad strukturena, kan man konstatera att tydlighet saknas i skolan. Utan fakta vet du inte vad du ska göra. Då blir allt utvecklingsarbete ett gigantisk kafferep. Tycka och tro är den muntliga kulturenas adelsmärke. Adelsmärket som innebär en tillvaro som för tankarna till "Alice i underlandet".

Skolans akilleshäl är att man inte vet varför det är som det är, för man har aldrig sätter sig ned och reflekterar. Eller med andra ord analysera och värdera utifrån fakta, som reslutat representerar, lyser med sin frånvaro. Det som har mäts, antingen genom summativ bedömning eller för den delen formativ bedömning, ligger till grund för att dra visa slutsatser om framtiden. Tyvärr saknas ett systematiskt arbetssätt och kvalitetarbete.

Därför ska det bli intressant att se hur mycket av denna vilsenhet i pannkakan vi ser beskriven i media som kommer att rättas till när nya skollagen kommer att tillämpas från 1 juli 2011. Ett är säkert, det kommer att bli ett brutalt uppvaknade för dem som tror att det är business as usual.



Media DN artikel 1, 2 , 3

5 kommentarer:

  1. Plura, jag delar din analys. Önskar att jag också delade din tro på skollagens förmåga att frälsa skolan från ondo...

    SvaraRadera
  2. Det är mycket som är rätt och det är många skolor som är bra. Det är mycket som kommer att bli bättre med nya skollagen men den slarviga användningen av lärares kompetens och den bristande uppföljningen av det viktigaste uppdraget är fortfarande totalt utbredd och jag tror inte skollagen rår på detta. Zarembas serie demonstrerar vilken inkompetens som finns i ledarskapet. Det är häftigt att du är så optimistisk om möjligheterna framöver.

    SvaraRadera
  3. Helena, kul att du delar min analys.

    Varför jag tror att skollagen denna gång har förmåga att frälsa skolan beror på en viss dam.

    Om jag skådar in i den myndighet hon basar över befolkas den mer av jurister än skolfolk. Vi får en myndighet som likt BEO sätter skräck i skolan och huvudmännen.

    Det är juridiken som kommer ta över politrukernas tillvara i skolan och vi blir mer likt Europa i övrigt där domstolar avgör framtiden. Allt detta tackvare din partiledare.

    SvaraRadera
  4. Jan, se mitt svar till Helena.

    Ni ser för mycket utifrån hur det är idag. Märk väl att myndigheterna styrs av en hårdförd för detta polis och en dam som är jurist med domstolserfarenhet i den norgivande myndigheten.

    Dessa signaler ska ni ta för vad det är, skolans framtid avgörs inte av politurker utan av domare.

    SvaraRadera
  5. Skolan behöver dock mer än bättre styrning och det som skollagen ger. Zarembas 5:e artikel tar upp ett stort ytterligare problem kring skolforskningen. Lärare behöver pedagogik och didaktikkunskaper ännu mer än styrning och att då forskningen ägnat sig i så stor utsträckning åt fel saker. Det innebär att lärarkåren har allvarliga kompetensbrister. Svenska lärare känner till mer om Bourdieux än svenska forskaren Marton trots att det är den senare som forskat om själva lärandet.

    Både styrning och kompetens behövs och än så länge görs det bara något åt det första.

    SvaraRadera