Förbättra förskolans undervisning

Skolverket kom i juni 2017 ut med sin lägesrapport för skolväsendet. Där kan man hitta mycket godis. Däribland vad man sett för möjligheter till förbättringar uppfångade under perioden 2015-2016.

Skolverket noterar fyra huvudområden där man ser behovet att förbättra svenskt skolväsende. Dessa är (s 9):

• En skola som möter varje elev.
• Strategier för lärarförsörjningen
• Kvalitet i varje skolform
• Skolans förmåga att möta nyanlända elever.

För varje område finns det olika delar som behöver utvecklas. För en skola att möta varje elev noterar Skolverket att undervisningen behöver anpassas till varje elev. Dessutom, den gamla klassikern, skolans förmåga att ge stöd. Elevhälsans arbete behöver förbättras så den främjar elevernas utveckling och lärande. Ytterligare behövs studiehandledning på modersmålet förstärkas. Samt studie- och yrkesvägledning tillgodoses. Det senare fick jag mer kännedom i en tillsyn på en grundskola jag arbetar åt. Det är inte bara de senare åren som det är aktuellt med syv, utan genom hela skolgången från förstaklass till nian. Därtill, sommaren 2017 kära diskussionsämne, digitaliseringen. Skolverket noterar att alla elever och lärare behöver digital kompetens.

När det gäller lärarförsörjningen är det ett känt diskussionsämnen hur man ska råda bot på underskottet av förskollärare o lärare. Noterar att den största bristen inom läraryrket i Stockholm ligger på drygt 3000. Av dessa är övervägande delen förskollärare och barnskötare.

Kvalitet i varje skolform fokuserar Skolverket bl a förskolans undervisning och dess behov att förbättras.

Skolverket tar upp i sin rapport att det råder oklarhet vad som menas med undervisning i förskolan. Om jag tar hjälp av skollagen (2010:800), 1 kap 3 §, är:

undervisning: sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden.

Här visar det sig, i Skolinspektionens kvalitetsgranskning, att få arbetslag diskuterar hur undervisningen kan bedrivas och hur förskollärarnas ansvar för undervisningen ska bedrivas. Jag kan bara hålla med Skolverket och Skolinspektionen i detta. De uppdrag jag har och haft i förskolan signalerar förvirring och okunskap, speciellt i relationen till läroplanen. Tyvärr bedrives på många håll en icke målstyrd process för att undervisa. Man kör på som man alltid gjort utan mål. Och checkar sedan av mot läroplanen att man gjort jobbet. Man har sällan eller aldrig en aning om barn lärt sig enligt fastställda nationella målen.

Samtidigt är likvärdigheten i förskolans pedagogiska arbete obefintligt. Eftersom de mål som finns i Lpfö 98/16 inte har minsta innehåll på nationell nivå för vad som barnen ska ha lärt sig. Det gör att ingen kan säga att en enskild förskola gjort för mycket eller för lite. I det uppdrag Skolverket fått av regeringen, att skriva om läroplanen, innebär att ska skapa tydligare vägledning om vad undervisningen kan innebära. Om det inkluderar innehållet i de ämnen, som berörs under kapitel 2.2 Utveckling och lärande, vet jag inte. Den som lever får se vad som kommer ut att detta uppdrag.

Skolverket tar upp det här med pedagogiskt ledande i förskolan, de skriver (s 20):

Många förskolechefer behöver också ta ett större ansvar som pedagogiska ledare. Förskolecheferna har en avgörande roll för att skapa en dialog om undervisning på varje förskola.

För att skapa kvalitet i förskolan står den inför många utmaningar. Det må gälla att bedriva en målstyrd undervisning som att strukturera upp verksamheten för att skapa en pedagogisk struktur över året. Här finns den stora utvecklingspotentialen för förskolan och dess utmaningar. Mycket finns att göra för att skapa en ännu bättre förskolan med struktur och systematik.

Källor:
Skolverkets lägesbedömning 2017, Rapport 455
Danielsson, Roger J och Söderlund, Jan (2012) - Från skollag till vardagsarbete - förskolan, Skoldialogen
Danielsson, Roger J och Hanselid, Hans-Olof (2015) - Det pedagogiska kretsloppet - ett kvalitetslyft för förskolan, Skoldialogen