Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

söndag 13 augusti 2017

Vägen mödan värd

Vägen vi vandrar i livet är mödan värd på många sätt. Jag håller på att digitaliserar diabilder från mina föräldrars bildsamling. Där dök denna bild upp:
Den är tagen i min lägenhet i juni 1979. För några dag sedan hade jag fått det här:
Beviset på att vägen är mödan värd när man når målet. Jag skrev följande på min tidslinje på Facebook om bilden:
Här en bild från examensbjudningen mina föräldrar bjöd på för en nyexaminerad civilingenjör i juni 1979. Då var jag färdig med böcker för ett tag. Jag har nått mitt mål. Men vägen var mödan värd. Stolt var knappt förnamnet på min känslor.
Känslorna när man nått sitt mål är svårdefinierad. Speciellt i ljuset av att växa upp i en arbetarfamilj där det inte nödvändigt var att utbilda sig. Lyckan fanns där av att klarat av det hela. Två saker tror jag bidrog till att vägen var mödan värd. För det första mina föräldrars oreserverade stöd genom alla studieåren. Både materiellt som peppande. För det andra min snudd på obändiga nyfikenhet. Vad finns bakom nästa krök. Denna nyfiken har jag fortfarande.

Från denna punkt att nått mitt mål hur har resan sätt ut efter det. Mycket kan sägas yrkesmässigt och de vägbyten som gjorts. Via mina första stapplande steg i forskarvärlden och insikten att jag nog inte var den typ av människa som skulle orka begränsa synfältet och gräva djup. Till att med en spetskompetens gripa mig ann många nya kunskapsområden. Jag var nog rätt unik då att redan efter fyra år halverat värdet av tjugo års studier och började ägna mig åt helt nya kunskapsområden. Här har min skolning i logiskt tänkande hjälp mig genom livet varje gång jag ändrat färdriktningen.

Det nya yrkeslivet började med att jag ägna mig åt att rationalisera kapaciteter och logistikflöden i kölvattnet av lageruppbyggnaden under 1970-talet. När vi tänket Just-in-case. Det stod samhällsekonomin dyrt, med Åslingakuten bland annat. Vi började lära oss att se på hur japanerna gjort. Speciellt Toyota. Japan efter andra världskriget hade inte råd att bygga lager utan var tvungna att tillverka mot kundorder. Där föddes tänket med Just-in-time. Det följdes av att fordonsindustrin i väst fick lönsamhetsproblem. För att överleva blev kvalitet en överlevnadsfråga. På det viset "ramlade" jag in i kvalitetsvärlden. Där har jag befunnit mig i snart 30 år.

Kvalitet är det som enskilt är avgörande för en verksamhets överlevnad, oavsett den är privat eller offentlig. Den senare är bara att nogsamt studera den omfattande problem vård, skola och omsorg har idag. Resan i kvalitetsvärlden har fört mig från att bygga ledningssystem till utvärderingar av kronjuveler i svenskt näringsliv. Resan startade i byggsvängen där jag på tidigt stadium jobbade med ISO 9000 för att skapa kvalitetssäkring i byggledningsfunktioner. Det förde mig vidare till att på tidigt 1990-tal engagera mig i Svenska Förbundet för Kvalitet, SFK.

Där var jag med att utveckla en sektion med ansvaret för tjänstekvalitet. Ett mycket outvecklat område. Hur säkrar man och utvecklar man kvaliteten i tjänster. Vi tog oss ann att försöka bygga upp kunskapen om detta område. Resultatet blev ett antal konferenser och böcker. Däribland kvalitetsbristkostnader i tjänster och tjänstekvalitetens hörnstenar. Den senare var min andra bok. Parallellt var jag engagerad i något som hette Tjänsteförbundet. Där drevs ett tjänstekvalitetsprojekt som jag var projektledare för delen om ISO 9000 i tjänsteföretag. Där kom min första bok, som också blev en säljframgång.

När det var gjort värvades jag till Företagna. Där hade man skapat ett system för kvalitet som går under namnet FR2000. Under tio års tid hade jag förmånen att utveckla systemet till ett integrerat ledningssystem för små- och medelstora företag. Här fick jag också möjligheten att bli förste ordförande i rådet som förvaltade och utvecklade systemet. Parallellt fick jag mitt livs största kompetensutveckling genom att haft förmånen att vara examinator och utvärderingsledare för Utmärkelsen Svensk Kvalitet. Som bispår under några år i slutet av 90-talet fick jag en djup insikt i svensk hälso- och sjukvård genom Landstingsförbundets QUL-projekt.

I sluttampen på denna tid värvades jag till att för Företagarnas räkning var svensk delegat i ISO-sammanhang. Genom projekt "ISO 9001 for Small Business" var jag med och skrev den internationella handboken. En ytterst lärorik tid där jag noterade att problem vi tyckets ha i Sverige som unika var universella. De flesta länder brottades med samma problem. Jobbet med denna bok renderade sedan i en förfrågan om mitt engagemang i att ta fram en standard för kvalitetsplan på internationell botten. Som grädden på moset blev det många resor till all världens hörn. Men allt har ett slut.

I början av 2000-talet halkade jag in på ett bananskal i skolväsendet. En resa som jag fortsättningsvis engagerar mig i. Skolan är en av de viktigast samhällsfrågor vi har. Här skapas grogrunden för det välstånd vi har och kommer att behöva. Ingången till skolvärlden blev även här mina kunskaper i kvalitetsarbete. Under de år som gått har jag haft förmånen att utbilda några tusen rektorer, utvecklingsledare, förvaltningschefer, förskolechefer, lärare, förskollärare och barnskötare i vad är kvalitet och hur kan man omsätta styrdokument i skola till praktisk vardag. Därtill har det blivit några böcker jag skrivit i ämnet. Därtill noterar jag att även, om jag formellt ska ha 52 veckors semester resten av livet, är det för intressant att låta bli att fortsätta uppdraget att bidra till förskolan och skolans utveckling. Varje skifte i livet bidrar till nya möjligheter och utveckling.

Min lilla exposé över klassresan ovan kan breddas genom att läsa mina tidigare blogginlägg kring min resa i kontext av olika ämnen. Jag noterar att om jag inte tagit chansen till att göra utbildningsresan, trots min bakgrund, hade jag aldrig fått denna möjlighet att se och uppleva de världar som jag beskrivit ovan. Så ta chansen när den bjud att göra resan. Vägen är mödan värd.

Pluraword:
Nya samhället - välfärden 2.0
Avancerad barnmisshandel
Kliv på tåget
Oduktiga flickan           


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar