Målmedveten övning

Målmedveten övning har flera möjligheter till att göra skillnad från det som kallas naiv övning. Med naiv övning menas att man flera gånger upprepar samma sak utan att höja prestationen. Vilket sätt har skolan att hantera detta på?

Skolan är sedan 1991 mål- och resultatstyrd, med medvetna mål. I kapitel 2.2 Kunskaper i Lgr11 finns övergripande mål. Ett är att elev efter genomgången grundskola:

kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt

För att omvandla detta mål till ett målmedveten övning i olika årskurser krävs mycket mer målmedvetenhet, eftertänksamhet och fokusering än den naiva övningen. Den mest utmärkande saken med målmedveten övning är att den är väldefinierad och har ett specifikt mål.

Metodiken med SMARTA-mål är nödvändig för att lyckas i undervisningen. Det duger inte med att använda det övergripande målet i läroplanen för att lyckas med undervisningen. Varje skola har sina elever och dess förutsättningar, likaväl som undervisningen är unik för att lotsa eleven målmedvetet till högre nivåer i kunskapskraven.

Ett exempel på hur ett mål kan brytas ned i svenska är följande:

Andelen elever som i årskurs 3 når målen på de nationella proven i svenska och svenska som andra språk ska öka med 10 procentenheter. (föregående år 85 %)

När man definierat detta är det viktigt att fokusera övningen så eleven kan öka sin förmåga i svenska språket. Då duger det inte med att bara göra upprepningar. Här kan textsamtal vara avgörande. Språk är mer än att knäcka koden. Textförståelsen är A och O. Anne-Marie Körling har i sin bok Textsamtal & Bildpromenader sagt att textsamtal är undervisning. Hon menar att välja texter och utifrån det skapa frågor kring texten får eleven möjlighet att klar de mål som är satta, enligt målet ovan, och de krav som finns i kursplanen för svenska och svenska som andraspråk.

En målmedveten övning innebär involvera feedback. Man måste veta om man gör rätt eller fel och i så fall vad. Utan det finns inget lärande. Att bara rabbla saker i mängdövning funkar dåligt och innebär ofta en stagnation. Ta en musikelev som ständigt mängd övar ett stycke och får ett E på uppspelningen. Hen verkar inte fått någon feedback under övningen och är ovetande om det förekommit något fel under övningen. Man måste veta var felen begås och hitta andra vägar att nå målet.

En av de vägar som tas upp i boken PEAK är att målmedvetna övningar kräver att man lämnar sin bekvämlighetszon. I mitt arbete med systematiskt kvalitetsarbete har jag ständigt predika att man varje dag måste flytta sig en liten bit från det invanda. Varje individ måste pressa sig själv bort från det välbekanta och bekväma. Utan detta blir det ingen förbättring och ökad kunskap. Lösningen är att inte anstränga sig mer utan snarare anstränga sig annorlunda. Alltså vilken teknik har jag för att bli bättre.

För att sammanfatta hur undervisningen i skolan kunde bli bättre, genom att använda målmedveten övning, tar jag hjälpa av K Anders Ericsson (boken PEAK s 50):

Lämna din bekvämlighetszon, men gör det på ett fokuserat sätt, med klara mål, en plan för att uppnå de målen och ett sätt att övervaka dina framsteg. Och glöm inte att fundera ut ett sätt att bevara din motivation.

Källor:
Danielsson, Roger J & Hanselid, Hans-Olof (2013) - Det pedagogiska kretsloppet - från mål till resultat, Skoldialogen. (s 41-44, 53-55)
Ericsson, K Anders (2016, 2017 sv utgåva) - PEAK, Volante (s 40-50)
Körling, Anne-Marie (2017) - Textsamtal & Bildpromenad, Lärarförlaget

Blogginlägg Pluraword:
Textsamtal & Bildpromenader