Skolverket har presenterat slutbetygen för läsåret 2016/17. Knappt var femte elev saknar behörighet till gymnasieskolan. Uppdelat på flickor är det var sjunde som saknar behörighet. För pojkar är det var femte elev. Ser vi på andelen elever med godkända betyg i alla ämnen är fördelningen som i figuren nedan.
Noteras bör att på totalen har ligger betyg i alla ämne stilla. Samma gäller för elever som saknar betyg i ett ämne. Däremot har andelen elever med två eller fler ämne med saknade betyg ökat 2 procentenheter. Skillnaden mellan pojkar och flickor är att pojkar ökar och flickor minskar när det gäller antalet elever som har godkänt i alla ämnen. När det gäller elever med två eller fler ämnen som saknar betyg ligger flickor stilla medan pojkar ökar.
När det sedan gäller betygsfördelning finns det både ris och ros. Åter ligger matematik och svenska som andra språk sämst till.
Tittar man på resultatet är det intressant att noter att antalet med betyg F i SVA har minska med 3 procentenheter i förhållandet till förra året. För matematik är det däremot en ökning med 3 procentenheter för betyget F i förhållande till 2016. Åter ligger Engelskan som topp nummer ett när det gäller betyget A. Någon förändring mellan 2016 och 2017 har inte skett. Som god två, för betyg A, återfinns Idrott och hälsa. Därefter följer Hemkunskap och Musik.
När vi kommer till meritvärden har de minskat från 2016 med 0,6 meritpoäng på totalen till 215,7 meritpoäng. Tittar vi på flickor har de minskat minst med 0,3 meritpoäng till 231,9 meritpoäng och pojkar mest med 0,6 meritpoäng till 201,3 meritpoäng. Studeras meritpoängen i förhållande till antal ämnen blir det som följer, för 16 ämnen har den sjunkit 5,5 meritpoäng till 215,7 och 17 ämnen med 4,8 meritpoäng till 224,4.
Skolverket rapport håller sig mycket vid den sociala bakgrunden eleverna kommer ifrån. Noterbart är att antal pojkar 2017 är större än antalet flickor.
Notera att gruppen okänd bakgrund har minskat från 2016. Däremot har gruppen nyinvandrade individer åk 6-9 ökat. Tittar vi på bilden för pojkar och flickor illustreras den av följande diagram:
Diagrammet visar att pojkar är den grupp som har mest okänd bakgrund än flickor. Dock har gruppen pojkar okänd bakgrund minskat i förhållande till 2016. Ser man på gruppen pojkar är tillskottet i förhållande till flickor beroende på nyanlända.
Ser vi till vårdnadshavarnas utbildningsbakgrund har de svenskfödda eleverna vårdnadshavare störst andel lång eftergymnasial utbildning. Det har över åren ökat. Tittar vi på gruppen invandrade före skolstart är bilden att det är högre andel okänd bakgrund än gruppen invandrad efter skolstart. Samtidigt är andelen med högre utbildning lägre i gruppen invandrade efter skolstarten än för de som invandrat före skolstarten. De socioekonomiska skillnaderna ligger i gruppen invandrade i förhållande de som är födda i Sverige när skolresultat analyseras i relation till kunskapsresultat.
Skolverket rapport är intressant i ljuset av PISA 2015. Där visades ett trendbrott i kunskaper för matematik, naturvetenskap och läsförståelse. I denna rapport har vi en annan bild. Vad den beror på kan man fundera över. Jag väljer att notera skillnaden utan slutsatser varför det skiljer i resultat. Noterar bara att skolan har lång väg att vandra för att öka kunskapsresultaten.
Källa:
Slutbetyg i grundskolan, våren 2017. Dnr: 2017:01232, Skolverket
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar