Stora skillnader i skolkostnaden

Svensk skola har stora skillnader i kostnader när det gäller totalkostnader och undervisningskostnader mellan kommuner. Sverige satsar 5,5 procent på skolan i förhållande till BNP 2016. Total fördelar sig kostnaderna mellan de olika skolformerna enligt figuren nedan.

Inte oväntat är grundskolan den största kostnaden i svensk skola. Utifrån det kan man göra olika analyser vad den kostar. Börjar vi med att studera totalkostnaden för grundskolan kostar den 106 700 sek per elev. Ställs den i relation till BNP motsvarar kostnaderna 2,4 procent av BNP.

Skolverket har gjort en jämförelse på totalkostnaden över tid. Ser man figuren är det en kraftig ökning av totalkostnaden från 2011 och framåt. Även kostnader för lärare har ökat. Ser vi på kostnadsfördelningen är den som enligt figuren nedan.

Gör jag olika jämförelser är det intressant att se olika kostnadsslag. Tre sådana är intressanta. Den första är undervisningens kostnad. Skillnaden mellan kommunal och fristående skolors undervisningskostnader är endast ringa 0,9 procentenheter. Tittar vi på den andra kostnadsslaget, lokal- och inventariekostnaden, har de fristående skolor högre kostnad. Skillnaden är 2,7 procentenheter i nackdel för fristående skolor. Slutligen den tredje kostnadsslaget, övriga, har de kommunala skolorna en kostnadsnackdel på hela 4,8 procentenheter. I den kostnaden döljer sig sådant som SYV, administration och kompetensutveckling.

Intressant att notera i skoldebatten är debattörers fokusering på att skattemedel ska gå till undervisningen. Speciellt i fokus på debatten om vinstjakten. Här måste det vara ett tankefel som debattörerna gör. Oavsett driftsformen står undervisningen för i snitt 54 procent av kostnaden. Om skattemedel ska användas för undervisning är det något form av tankefel. Man kan undra om det är utbildning debattörerna menar, alltså totalkostnaden för verksamheten. Diskuteras då vad som möjligen blir en vinstjakt är det de 4,8 procentenheter lägre övriga kostnader fristående skolor har.

Tittar jag vidare på hur skolkostnaden ser ut på kommunnivå kan följande intressanta jämförelse göras. Den kommun som har högst undervisningskostnad är Sorsele med 97 600 sek per elev. Totalkostnaden för Sorsele är 151 700 sek per elev. Undervisningskostnaden är hela 64 procent av totalen. Detta ska jämföras med den kommun som har lägst undervisningskostnad, Bollnäs, på 45 400 sek per elev. Totalkostnaden för skolan i Bollnäs är 108 300 sek per elev. Det gör att endast 42 procent i undervisningskostnad av totalen. Skillnaden i procentenheter mellan Sorsele och Bollnäs är 22 enheter. Alltså är spridningen stor på undervisningskostnaderna i de olika kommunerna.

Tittar på de fyra storstäderna i Sverige ligger deras undervisningskostnad i mitten av spannet runt 55 procent. Tittar vi på totalkostnaderna satsar Göteborg mest per elev 122 800 sek. Minst Uppsala med 95 700 sek per elev. Däremellan ligger Stockholm på 121 500 sek per elev och Malmö på 108 000 sek per elev.

Skolverkets kostnadsjämförelse ger ingen entydig bild om varken storleken på effekten av undervisningen. Bara att det är ett stort spann i satsningarna på kärnverksamheten i skolan. Samtidig kan man notera att den kommunala skolan verkar ha en överbyggnad man kan fundera kring. Ger denna överbyggnad den effekt som debatten handlar om, ökat kunskapsresultat. Tittar vi på kunskapsresultatet i svensk skolan och i alla ämnen är det endast 74 procent av eleverna som går ur årskurs 9 som har fullständiga kunskaper. Effekten i satsade resurser ger inte den effekt som eftersträvas. Frågan är då om detta faktum innebär att mer pengar till skolan är den rätta vägen att gå för att höja resultaten? Jag är tveksam, eftersom mer pengar är som att hälla mer bensin på en redan brinnande brasa. Det skolan behöver är upprustning av sättet att organisera det inre arbetet på, med fokus på att ge alla elever kunskaper för att klara ett vuxenliv.

För övrigt anser jag att lärare är den resurs om ska användas på bäst sätt med varje elevs kunskapsutveckling i centrum för det dagliga undervisandet.

Källa:
Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2016, Dnr:2017:1306, Skolverket
Blogginlägg Pluraword:
Sjunkande resultat i grundskolan