Skolsegregation inte ensamt avgörande

Skolsegregation inte ensamt avgörande för en skolans resultat utan hur undervisningen organiseras. De framgångsrika skolorna har fokus på elevers kunskapsutveckling. Med andra ord, framgången i skolresultatet är inte endast avgörande av den socioekonomiska bakgrunden.

Segregation kan definieras som följer, hämtad från Hans Bergströms ledare i SvD (15/4):

Med "segregation" i ett lands skolsystem menas graden av skillnad i elevkårens sammansättning mellan skolor, mätt med socioekonomiska mått som föräldrarnas utbildning, invandrarbakgrund, inkomst, arbete, med mera.

Om det enkom är förklaringsmodellen, vad är då den rest som Skolverket inte kan förklara i sina modeller. Jo, sättet att organisera och görandet i skolan. Varje skola är unik oavsett den ägs av en kommun eller fristående aktör. Genom den bristfälliga forskningen i Sverige kring School Effectiveness Research - SER och School Improvment Reaearch - SIR har mycket gått förlorat. Det är inte bara pedagogiska metoder som avgör hur skolan fungerar, utan det som görs eller synen på vilken kompetens en lärare ska ha för att vara en bra lärare.

Maria Jarl, Ulf Blossing och Klas Andersson har välgörande för svensk skolforskning belagt vad som styr framgången eller inte. När det gäller undervisningen måsten den alltid organiseras utifrån varje enskild skolas förutsättningar. De skolor som lyckas med sin undervisning kännetecknas av:

• Hög förväntan på eleverna
• Kartläggning och uppföljning av elevernas kunskaper
• Anpassning av undervisningen
• Lärarledarskap i klassrummet

Som praktiker och rådgivare hur man organiserar det praktiska undervisningen styrning kan jag bara bekräfta bilden ovan. De verksamheter jag genom åren hjälpt har börjat fokusera med kartläggning och uppföljning av elevernas kunskaper. Eleven har inte lämnats efter utan lärarnas bedömningar har gjorts utifrån vad är det eleven behöver göra för att få mer kunskap. Därefter har undervisningen anpassat så eleverna når högre kunskaper.

Lika mycket kan jag noter bilden från 70-talet över skolor som inte lyckas.

I dessa skolor är fokus på annat än elevernas resultatutveckling. Man uppfattar att skolans resultat är avhängigt eleverna. Alltså alla dessa yttre faktorer som man är offer för som socioekonomisk bakgrund, konkurrens om elever, bostadssituation i området skolan ligger, mm. Utöver detta kännetecknas dessa skolor av följande:

• Frekventa förändrad ledning
• Implementerings inriktad förvaltning/styrelse
• Individuellt alternativt självgrupperat lärararbete

Mycket finns att gör för att förbättra skolan. Ett kan vara hur man medvetet börjar att i små steg jobba sig bort från det läge man befinner sig på. Då gäller det att man har en styrmodell som främjar en undervisning som ser varje elev och dess förutsättningar för lärandet. Alla minns vi de lärare som betydde något för vår egen skolgång. De är denna typ av lärare som fortfarande gör skillnad med rätt verktyg och sätt att organisera undervisningen.

Media SvD
Källa:
Andersson, Klas; Blossing, Ulf; Jarl, Maria (2017) - Att organisera för skolframgång, Natur&Kultur