- Målinriktad ledning
- Kollektiv organisation och ledning
- Målinriktad ledning på förvaltnings och bolagsledningsnivå
- Samarbete med fokus på undervisning
- Höga förväntningar på eleverna
- Kartläggning och uppföljning av elevernas kunskaper
- Anpassning av undervisningen
- Lärarledarskap i klassrummet
Tar vi ledarskap är det viktigt att fundera på mandatet en skolledning har. Är rektor frikopplad från förvaltnings- och bolagsledningsnivån? Vilket fokus har rektorer och biträdande rektor i sin skola? Är det ett målinriktat och engagerat pedagogiskt ledarskap med ett elevfokus? En grundläggande värdering för det pedagogiska ledarskapet bör vara:
För att skapa en kultur som sätter kunden i främsta rummet krävs ett personligt, aktivt och synligt engagemang från varje ledare. Ledarskapets viktigaste uppgifter är att ange riktningen för verksamheten, ta till vara potentialen i individers erfarenheter och olikheter, skapa förutsättningar för medarbetarna samt i dialog med dem definiera och följa upp målen.Denna grundläggande värdering är hämtad från SIQ-modellen och är avgörande för att skapa en framgångsrik likvärdig skola. Ordet kund kan med fördel bytas mot ordet elev och/eller vårdnadshavare.
Val är en rättighet i ett pluralistiskt samhälle. Då är valet av skolan en sådan rättighet. Jag ska inte här fördjupa mig i den delen av skoldebatten, eftersom den är en av de yttre faktorerna som är vad den är. Däremot ska jag ta upp det här med resor.
Resor kan se olika ut, i skolan är hur man medvetet jobbar för att ständigt bli bättre på det som görs.
Ständiga förbättringar är den kultur som bygger en målinriktad skola. SIQ-modellen definierar detta som:
Konkurrenskraft kräver ständiga förbättringar och förnyelse av alla verksamhetens delar. Förutsättningen för detta är ett metodiskt förbättringsarbete som genomsyrar organisationen och en kultur som stimulerar till ständigt lärande, kreativitet och nya idéer.Om vi byter ordet konkurrenskraft till attraktionskraft stämmer det bättre med hur skolan är uppbyggd. Är skolan attraktiv för att ge det uppväxande släktet den kunskap den behöver och gör de dem till demokratiska medborgare.
Den skola som inte har en jordmål att bli bättre både på undervisningen och vet var eleverna står kunskapsmässigt har små chanser att ge elever möjligheter till att nå så långt de kan i sitt lärande.
Förutsättningen för att skapa strategin för en likvärdig skola är en resa att skapa en pedagogisk struktur. En struktur som ger skolan mindre beroende av enskilda medarbetares närvaro i undervisningen. Den byggs lämpligast kring läroplanens kapitel Övergripande mål och riktlinjer.
Ett sätt att skapa innehållet i den pedagogiska strukturen är att ta hjälp av den forskning som finns när det gäller School Effectiveness Rescarch - SER och School Improvement Research - SIR. Eller att ta hjälp av praktiska handböcker, som bilden ovan. Böckerna ger in inblick i hur man kan skapa struktur och processer för undervisningen, så resan blir rätt från läraren till eleven i det rum där undervisningen bedrivs. Så skapas en likvärdig skola.
Källor:
Andersson, Klas & Blossing, Ulf & Jarl, Maria (2017) - Att organisera för skolframgång, Natur&Kultur
Danielsson, Roger J & Söderlund, Jan (2012) - Från skollag till vardagsarbete, grundskolan, Skoldialogen
Danielsson, Roger J & Hanselid, Hans-Olof (2013) - Det pedagogiska kretsloppet - från mål till resultat, Skoldialogen
SIQ-modellen, Institutet för kvalitetsutveckling - SIQ
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar