Skolans utmaning med inre organsiationen

Hur kan det vara möjligt att rektorer och förskolechefer inte utvecklar sin egna skolas inre organisation? Sedan 2011 är det de som har rätten på sin sida att själv tillsammans med lärare och förskollärare bygga den egna pedagogiska verksamhet. Då är det märkligt att huvudmännen lägger sig i vilka pedagogiska metoder och styrning skolor och förskolor ska ha. Det är inte deras mandat. Vän av ordning funderar hur kunskapen om skollagen är hos de offentliga och enskilda huvudmännen.

Skollagen (2010:800) 2 kap 10 § skrives följande:

Rektorn och förskolechefen beslutar om sin enhets inre organisation och fattar i övrigt de beslut och har det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i denna lag eller andra författningar. 

Rektorn och förskolechefen får uppdra åt en anställd eller en uppdragstagare vid förskole- eller skolenheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter och besluta i frågor som avses i första stycket, om inte annat anges.

Paragrafen saknar motsvarighet i 1985 års skollag.

I förarbetet till skollagen skriver lagstiftarna följande tolkning:

I första stycket finns bestämmelser om rektorns och förskolechefens beslutanderätt. För utbildning vid förskole- eller skolenheter med en kommun eller ett landsting som huvudman innebär bestämmelsen en avvikelse från bestämmelserna i kommunallagen (1991:900) om nämndorganisationen och delegation av nämndernas beslutanderätt.

I det ansvar som rektor och förskolechef har enligt 9 § att fungera som ledare och samordnare av det pedagogiska arbetet ingår att dessa personer också fattar de beslut som ett sådant ansvar kräver. Bestämmelsen om att rektor och förskolechef beslutar om enhetens inre organisation ska läsas mot denna bakgrund. Besluten kan röra exempelvis personalens ansvarsområden, schemaläggning eller barnens och elevernas fördelning på klasser eller grupper. Av första stycket framgår vidare att rektorn och förskolechefen, förutom att de beslutar om enhetens inre organisation, även fattar de beslut som framgår av särskilda föreskrifter. Sådana särskilda föreskrifter finns t.ex. i skolan när det gäller beslut om åtgärdsprogram och ledighet.

Med skrivningar ovan är det högtid att rektorer och förskolechefer blir lite "olydiga" mot sina uppdragsgivare, de har lagen på sin sida. På Skolinspektionens dag 2018 presenterades en pågående granskning av "Utmaningar i skolans inre organisation". Här lyftes fem områden upp enligt bilden nedan.

 
I detta blogginlägg tänker jag fokusera på utmaningarna i rutan "Ändamålsenlig organisation".

Ulf Blossing et al har i sin forskning om SER och SIR kommit fram till vikten av de fyra punkterna för att skolan ska vara framgångsrik. Det som kanske inte så ofta lyfts fram i forskning och debatten om skolan är det organisatoriska minnet. Känt faktum från all tjänsteverksamhet är att den bygger på två delar. Den första, kompetens som sitter i huvudet hos medarbetarna och de dokumenterade rutinerna. Oftast har tjänsteverksamheter byggts på medarbetarnas kompetens utan att skapat det organisatoriska minnet. Under 1990-talet fick den privat tjänstesektorn hårdhänt, via finanskrisen, lära sig att avprogrammera humankapitalet och bygga strukturkapital. Ett kapital som finns kvar när medarbetarna går hem för kvällen. Man skapade ett organisatoriskt minne.

I skolans värld är det inte lika tydligt att det finns behov av att skapa ett organisatoriskt minne. Om det beror på den omfattande statliga dokumentationen på VAD som ska göras som hämmar HUR varje skola ska arbeta eller inte, kan lämnas osagt. Men ska skolan lyckas klar de problem de har är det hög tid att vända blicken inåt.

För att skapa ett organisatoriskt minne för en skolan är ett Kvalitetshus en bra bild. Grunden för verksamheten är kulturen, kittet i verksamheten, och där den pedagogiska strukturen är det organisatoriska minnet. För att lyckas bygga det organisatoriska minnet räcker det inte med att skaffa en lärplattform. De är bra för att hålla reda på enskilda elevers kunskapsresultat. Dock inte för att skapa det organisatoriska minnet på skolans olika nivåer som klasser och årskurser.

Här finns andra it-system att tillgå. Ett är Stratsys. Deras digitala plattform skapar möjligheten till ett organisatorisk minne för att både styra den pedagogiska strukturen och dess utfall som ledning och stöd åt undervisningen.

Oavsett vilket skolsystem, som kommer att finnas i Sverige, är det just detta som avgör en skolas framgång. Systematisk samverkan i skolan bygger på prioriterad, långsiktig och undervisningsnära skolutveckling.

Källor:
Dokumentation Skolinspektionens dag 2018
Jarl, Maria&Blossning, Ulf&Andersson, Klas (2017) - Att organisera för skolframgång, Natur&Kultur
Skoldialogens hemsida