Ingenjören skapar tekniken för framtiden

Sommaren för 42 år sedan ägnad jag mig åt mitt och Anders Bergsköld examensarbete inför vår civilingenjörsexamen. Fick anledning att plocka fram den när jag läste Gunnar Wetterbergs ledare i Expressen (19/8 19) om att det är ingenjörerna som bara kan lösa klimatkrisen. På 1970-talet var det energikrisen som dominerade tekniken oavsett vilken teknikinriktning man valt. Själv gjorde Anders och jag en banbrytande analys av energianvändningen i industribyggnader.

Problemet i industrin var inte att spara energi utan snarare hur skulle man bli av spillvärme från produktionsprocessen. Staten hade genom olika energisparprogram delat ut pengar för att få igång investeringar av energibesparingar. Man ville se hur detta inte bara kunde göras i bostadsbeståndet. Mitt specialintresse på den tiden var byggnadsteknik och därmed hur man kunde lösa tekniken för att skapa så energisnåla industrihallar som möjligt.

När jag tittar på vad Anders och jag kom fram till noterar jag att våra slutsatser var nya föreskrifter som skulle beakta tillskottsvärme och komma fram till lösningar på lufttätheten i industrihallar. Därtill riktade vi ljuset mot att ventilation- och uppvärmningssystemen så de skulle utformas på sådant sätt att energiförbrukningen minskade.

Så här många år efter noterar jag att mycket av den utveckling jag sysslade med som ung ingenjör idag är vardagsmat och på de flestas läppar. Det här med solenergi och förnybara energikällor fanns både på prototypstadiet och i teorin på den tiden. Konstaterar att det inte fanns materiallösningar som gjorde solceller effektiva för vårt klimat. Samtidigt som kunskap och beräkningar kring ekvivalenta utetemperaturer och dess påverkan av energiförbrukningen saknades vid konstruktion av klimatanläggningar. Här har styr och reglertekniken utvecklats både materialmässigt som hur givare och sensorer matar fram luftflöden och temperaturen på den med hjälp av digitala teknik. Idag har utvecklingen gjort det enkelt med knapptryckningar, via appar, för att ge rätt inomhusklimat och därmed mindre behov av energiförbrukning och därmed påverkan på klimatet.

Skulle jag råda unga människor av idag skulle det vara bli ingenjör. Då lär man sig både logik genom storheter som matematik, fysik och kemi och dessa tillämpning genom tekniken. Samtidigt får man på köpet kunskap om hur man skapar fungerande system, en bristvara i dagens samhälle.

Parollen borde vara att även de som inte tänker ägna sig åt teknik i yrkeslivet bör bli allmänbildade om teknik och dess nytta för mänsklighetens överlevnad.

Media: Expressen