Kampen om rättsordningen

Senare tiders skjutningar definieras utifrån uppgörelser i kriminella världen. Är det riktigt så det är? Oftast är det knarkhandel som ligger bakom och då definieras det som kriminell verksamhet. Uppklarningsprocenten på denna typ av brott är låg eller obefintlig. Hur kommer det sig?

Kan det vara så att den ordning vi har med kontrakt mellan staten och individen luckras upp genom att sedvanerätten tillämpas i andra delar i det svenska samhället. Där klanen skyddar sin heder.

I antologin Klanen skriver Anosh Ghasri ett kapitel med titeln Kampen om individen. Han skriver:

I staten är individen sin egen dräng, och bär ensam skam eller ära, skuld eller heder, genom ett gott eller vanärar anseende. Enligt klanlogiken är rättigheter och skyldigheter inte individuell. Tvärtom är varje antydan om individualism ett direkt hot mot klanens existens och överlevnad.

Den vanära individen drar över sig själv, drabbar således övrig släkt- och klanmedlemmar. I klansamhällen går kollektivets bästa alltid före individen, ...(s 205)

För att förstå den tystnad som råder är det värnande om klanens heder som går före statens rättskipning. Anosh Ghasri relaterar till våldtäkten på en 14-årig flicka av två unga män i Lund och hur djupt rotat klanbaserade system för rättskipning kan vara. Modern till en av förövarna menade att "där jag kommer ifrån, om ett barn begår fel i skolan exempelvis, då kallas föräldrarna in och man försöker hitta en lösning. Det barnet som begått fel straffas. Men det är något man förhandlar om mellan föräldrarna och skolan".

Det intressanta är att den intervjuade modern har bott i landet i nio år. Det är just i gapet mellan den vana hon har, där man förhandlar om straff och hennes nya hemland, där statens står för rättskipningen, problemet uppstår.

Genom de stora antalet nyanlända från kulturer där sedvanerätt och blodsband styr är det inte undra på att det vi får en konflikt mellan majoritetssamhället och invandrare, så länge vi inte medvetet tar oss ann dessa gruppers kulturer. Sverige har en lång väg att återskapa den rättsordning vi varit vana vid. Exemplet med modern och den tid hon varit i Sverige och den syn hon har på hur förövare ska behandlas ger perspektiv på hur stort problemet är.

Ska Sverige få bukt med de mekanismer som styr i utanförskapsområdena krävs mer än bara polisiära åtgärder. Här krävs ett gediget arbete med att bryta sedvanerätten och blodsband där klanens heder inte får vara avgörande.

Källa:
Anosh Ghasri, Kampen om individen, Staten som garant för frihet. Klanen, antologi, Timbro förlag (2018/2019)