Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

måndag 26 augusti 2019

Skolpopulism hot för lärare och elever

Skolpopulismen brer ut sig hos skolpolitiker. L via Roger Haddad och även Muf:s ordförande Benjamin Dosa driver linjen att lägga ner BEO, med argument om att lärare blir rädda för anmälningar och att stökiga elever som de inte vågar hejda. Vad fel det blir när man inte har kunskap på fötterna.

Mårten Schultz skriver i SvD (26/8 19):
BEO:s roll misstolkas ofta. En vanlig felsägning är ”Barn- och elevombudsmannen”. Men BEO har inte en ombudsmannaroll, som Justitieombudsmannen eller Diskrimineringsombudsmannen. BEO är ett juridiskt ombud, en statlig myndighet som tillvaratar sina ”klienters” intressen.
Med andra ord har inte BEO makten att pricka lärare, utan endast via skadestånd tycka på skolhuvudmän att jobba med kränkningar där eleven är "klienten". Därför är skolpolitiker och debattörer ute i ogjort väder.

Skollagen ger långt gångna möjligheter och befogenheter för rektor och lärare i 5 kap 6 § Skollagen när det gäller elevers ordningsstörning. Därtill ger i 5 kap 7 § rätten till utvisning i utbildningslokalen:
I grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan får en lärare visa ut en elev från undervisningslokalen för högst återstoden av ett undervisningspass, om
1. eleven stör undervisningen eller på annat sätt uppträder olämpligt, och
2. eleven inte har ändrat sitt uppförande efter uppmaning från läraren.
I förarbeten till lagen har riksdagen gjort en tolkning som kan sammanfattas på följande sätt:
Om elev gör sig skyldig till en förseelse eller annat olämpligt uppträdande trots tillsägelse och inte ändrar beteende har läraren rätt att:
utvisa eleven från utbildningslokalen (Klassrum eller liknande utrymme inomhus)
tillsynsplikten vilar på skolan vilket innebär att annan skolpersonal ska ha uppsikt av elev under tid utvisningen varar.

Aktuell debatt och de exempel som anförs i debatten handlar om ett fall där elev fysiskt flyttas från en soffa. BEO har drivit fallet som kränkning eftersom eleven upplevt det kränkande. Eleven har en diagnos och handlingsplan. Läraren har tidigare i sitt liv varit brottare och ansett sig lyft enligt den kunskapen. Hittills har skolan vunnit både i tingsrätt och hovrätt. Domen är överklagad till Högsta domstolen. Vi får hoppas att prövningstillstånd beviljas så vi får klarhet i om gränsdragning för disciplinär åtgärd och skadestånd för kränkning av elev.

Diskussionen har hittills varit populistisk och förenklad. Om det beror på okunskap eller annat ska jag låta vara osagt. Men skoljuridiken griper djup in i skolan och dess verksamhet sedan 2010. Skollagen är en rättighetslag både för elever, rektor och lärare. Rättigheter att både få sin sak prövad om skolan inte förmår att upprätthålla ordning, så kränkningar och diskriminering får fortgå mot elever. Rättigheter och befogenheter för rektor och lärare att upprätthålla ordning och trygghet. Därtill har regeringen reviderat läroplanen från 1 juli 2019 för grundskolan inom området trygghet och studiero. Där både eleven ska visa tillbörlig respekt mot andra elever och skolpersonal som rektor att tillförsäkra trygghet och studiero.

Media AB, SvD   
Pluraword: Trygghet och studiero

2 kommentarer:

  1. För en gångs skull landar jag i en annan slutsats än dig och Mårten Schultz. Ni har förstås båda helt rätt i teorin, och så var det tänkt, men i praktiken har dessa skadestånd fått till följd att fler lärare backar utifrån att förbundsjurister rekommenderar sina medlemmar till just det, samtidigt som felutnyttjade rättigheter utan skyldigheter också skapat en olycklig kultur hos vissa elever och vårdnadshavare. Lärarnas Ansvarsnämnd och BeO kommer lite för ofta till motsatta slutsatser (utifrån att de utgår från olika lagstiftning) och de dubbla signalerna gynnar ingen. Precis som att lärare som inte vågar ingripa i förlängningen gör att fler elever riskerar att bli kränkta i skolan. LIte tidigare tankar på temat: http://www.venue.ep.liu.se/article.html?DOI=10.3384/venue.2001-788X.1659

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst kan man komma med olika tolkningar på lagar. Därför är det ytterst viktigt att HD tar upp domen för att sätta prejudikat. Sedan är väl inte förbundsjurister precis några stjärnor på tolkning eftersom de har betalt av fack och kommuner. Man sågar ju inte den gren man sitter på.

      Radera