Trygghet och studiero

Undervisningen består av två delar, innehåll och relationer. Under en tid har trygghet och studiero diskuterats i media och på sociala medier. Främst ur perspektivet vad får och inte får lärare göra. Noterbart är att enligt skollagen är lärarna kung i klassrummet. Skollagens 5 kapitel ger långt gående befogenheter vid ordningsstörning. Frågan är sedan hur mycket av störande ordning beror på frånvaro av ledarskap i klassrummet.

Från 1 juli 2019 har regeringen via förordningen om grundskolans läroplan reviderat den på området trygghet och studiero. Det är främst två aspekter som ligger bakom revideringen. För det första att tydliggöra rektors särskilda ansvar för att alla elever får en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Den andra är att ändringen betonar att elevernas ansvar att visa respekt för och ta hänsyn till skolpersonalen och andra elever.

Det innebär att läroplanen har i sin andra del gjort följande tillägg. Under elevers ansvar och inflytande (2.3) har två nya mål skrivit in:

Skolans mål är att varje elev

• genom egen ansträngning och delaktighet, utifrån sina förutsättningar, tar ansvar för sitt lärande och för att bidra till en god arbetsmiljö,
• visar respekt för och hänsyn mot skolans personal och andra elever som en del av det gemensamma ansvaret för arbetsmiljön på skolan,

Läroplanen pekar inte ut några riktlinjer för hur lärarna ska jobba med frågan. Här är det snarare rektor som ska se till att arbetsmiljön är sådan att trygghet och arbetsro ska innehållas. Läroplanen skriver följande om rektors ansvar (2.8):

• alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero

Hur ska man arbeta med dessa frågor. Säkert finns det många sätt att göra det på. Jag har försök att sammanfatta hur elever behöver arbeta med sin egen individutveckling och sociala utveckling med hjälpa av skolans personal i följande orsaksdiagram.

Det är många pusselbitar att utveckla. När elever är störande är det olika faktorer som ligger bakom. Oftast är det många saker i klassrummet som är bidragande orsaker till att studieron inte upprätthålls. En kollega till mig har i ett examensarbete på Uppsala universitet klassat orsaker till bristande studiero, som lärare i 6-9 skolor i Uppsala fått klassa. I topp av de staplade resultaten (utfall utifrån driftsform och läge) återfinns att elever pratar om annat än skolarbetet hela 197 staplade procent. Därpå följt av sen ankomst, 104 staplade procent. Lägst kommer det som skoldebatten handlar om i media, oro och bråk i klassrummet med 67 staplade procent.

Examensarbetet i masterprogrammet inom undervisningsvetenskap, som kollegan gjort, visar även på en intressant bild. Av skolorna i Uppsala så står kommunala skolor i staden för totalt 188 staplade procent som indikerar bristande studiero. För kommunala skolor på landsbygden 132 staplade procent och för fristående skolor 57 staplade procent.

Resultatet är intressant med beaktande av den skoldebatt som finns i media och sociala medier. Om jag skulle våga mig på en tolkning på orsaken, med risk för att få kritik, är det troligen två saker som skiljer. Det ena är otydligheten i den kommunala skolan genom att den politiska nämnderna inte tillämpar skollagen som den är skriven. Nämnden har som huvudman inte mandatet att utforma den pedagogiska verksamheten. Den har skola själv utifrån skollagen, där rektor råder över den inre organisationen utifrån läroplanen. Lärarna har mandatet över undervisningen och hur den bedrivs utifrån läroplanen. Nämnde har bara befogenheten att finansiera skolan utifrån varje enskild skolenhets behov, samt andra speciellt utpekade områden i skollagen. Därtill verkar det andra vara otydligheter i ledarskapet på skolorna. Genom bristande delegationer i skolan skapas rädsla över vad rektorer och lärare får och inte får göra. Osäkerhet är alltid en grogrund till bristande trygghet och konflikter. 

Källa: 
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, revidering 2019.
Studiero i den svenska skolan, en studie av lärares uppfattning om studiero i årskurs 6-9 i Uppsala kommun, Uppsala universitet, Tommy Sandström