Långvarigt låga kunskapsresultat

 

Diskussionen om att det finns dåliga skolor eller inte och vad det i så fall beror på att de är dåliga går höga i sociala medier. I en rapport från Skolinspektionen visas hur kunskapsresultatet sett ut för de 28 grundskolor med 18 huvudmän ser ut under en tioårsperiod. Urvalet av undersökta skolor bygger på att de ligger i undre kvartilen för antalet elever som uppnår betyget godkänt (A-E) i samtliga ämnen.

De undersökta skolorna består av 26 kommunal huvudmän och 2 enskilda huvudmän. De ligger företrädesvis i områden där utbildningstraditionen är låg som i utanförskapsområden i storstäder och bruksorter.

Undersökningens fokus ligger i vilken utsträckning  huvudmän haft ett systematiskt och långvarigt arbete för att rätta upp aktuella skolors resultat. I vilken omfattning huvudmän och rektorer har samsyn kring förklaringen varför det ser ut som det gör. I vilken utsträckning rektorer haft en långsiktigt och pågående arbete att bryta de långvarigt låga kunskapsresultaten.

Undersökningen resultat över tioårsperioden framgår i diagrammet ovan. Många av förklaringar till bristen på förmåga att lyfta resultatet tillhör de klassiska. Huvudmän är svaga och ställer inga krav, om de gör det är det det klassiska att byta rektorer på skolan. I undersökning är det 7 av 10 rektorsbyten på några skolor. Ett givet tecken på att förbättringsarbetet blir ryckigt och sista flugan eller nya rektorns idéer gäller istället för en långsiktighet i utvecklingsarbetet.  En annan faktor är att huvudmän inte ger stöd till rektorer för att komma tillrätta med den enskilda skolans behov. Allt för ofta tar man generella åtgärder som lärarlyft, mattelyft, m fl som inte ger resultat för den enskilda skolan.

Den socioekonomiska faktorerna är ofta en bidragande orsak till problemen. Det som oftast kallas boendesegregation och skolsegregation.

 

Diagrammet visar att de granskade skolorna har hög andel elever med utländsk bakgrund. En försvårande omständighet. Skolorna har svårt att rekryterar duktiga behöriga lärare och rektorer som kan hantera de problem som finns hos elevunderlaget. Andra problem som kan finnas är i vilken omfattning eleverna börjat skolan sent, genom att kommit till Sverige när det varit äldre, och därmed haft en kortare tid att lära sig svenska språket.

Många huvudmän ser även förklaringar till det låga kunskapsresultatet finns i skolans inre arbete. Man gör ingen orsaksanalys varför det ser ut så och hämtar förklaringar där och sätter inte in det i en plan för skolutveckling. En klar brist i att tillämpa kravet i skollagen 4 kap 3 § om att huvudmännen systematiskt och kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla varje skola.

En annan sak till varför kunskapsresultatet är lågt är enligt Skolinspektionen fokuset rektorer har på att den pedagogiska verksamheten har måttet gymnasiebehörighet. På dessa skolor blir godkända betyg i samtliga ämnen sekundärt.

En annan viktig sak är att styrkedjorna mellan nivåerna saknas. Sällan vet man på gruppnivån hur elevers betygsresultat ser ut på gruppnivå (klass, årskurs), skolnivå och huvudmannanivån. Vilket i slutändan skapar bekymmer att organisatoriskt beslut hur den pedagogiska verksamheten ska utvecklas. 

Hur diskuteras elevutvecklingen kunskapsmässigt, vilka behöver särskilt stöd av eleverna och hur följs det upp. Hur mycket ser man till att elevhälsan medverkar i utveckling av skolans tillgängliga undervisningsmiljö. En skolas undervisning består av tre avgörande miljöer för en elev: sociala, lärande och fysisk. Alla tre måste samspela för att få en utveckling. Här är skolans rektorer och ledningspersonal avgörande att få en utveckling och att huvudmän ständigt lägger anpassade planer för den enskilda skolan. Att kontinuerligt se till att under läsåret få in rapporter på det som fastställts i planen för att kunna utvärdera och förbättra den pedagogiska verksamheten i den specifika skolan. Inte generellt lösningar för huvudmannens samtliga skolor. Varje skola hos huvudmän är unik och måste alltid behandlas utifrån dess förutsättningar vad gäller elever, lärare och skolledning.

Källa:

Långvarigt låga kunskapsresultat, Diarienummer: 40- 2020:2189, Skolinspektionen

                                      Seminarium i Almedalen 2022 med Skolinspektionen.