När skollagen togs i juni 2010 har alla vetat av att förskolan är en av tre skolformer i det svenska skolväsendet. Med upphöjelsen ställdes nya tuffare krav på förskolan. Därför är det lite förvånande att riksmedierna först nu reagerar på det som varit känt sedan snart två år. Bristen på förskollärare.
Ett yrke som idag kräver tre och ett halv års universitetsstudier.
Bristen är lite självförvållad av förskolorna själv. Kanske mest inom de fristående förskolorna. Där har man oftast fokuserat barnomsorgen före pedagogiken. Jag har varit med i utbildningar jag haft där företrädare för förskolorna sitter med läroplanen Lpfö 98 i handen och undrar vad man ska ha den till.
Frågan som börjar oroa mig är: Kommer förskolan att klara sitt uppdrag i utveckling och lärande av barnen?
Det är tänkt att förskolan ska ge kommande generationer de nycklar som behövs för att klara av de kunskapskrav som finns i grundskolan. Om bristen på utbildade förskollärare då finns måste ju per automatik också kvaliteten i lärandet sjunka. De ända som är vinnare på denna brist är de utbildade förskollärare som kan höja sina löner utan att Lärarförbundet behöver löneförhandlar åt dem.
Det är dags för en nationell samling att försöka få fler att välja förskollärar utbildningen på landets läroanstalter. Lite förvånande är också att barnskötare som erbjuds möjligheten till denna vidareutbildningen inte tar chansen.
Det kommer vara tufft för förskolan om man inte lyckas vända synen på förskolan. Samtidigt som föräldrarna har för enögd syn på vad förskolan är för något. Det är inte bara att lämna in barnet på morgonen och få hämta ut dem på em å tro att det är bara lite lek och mat som gäller under dagen.
För övrigt anser jag att förskollärarna är viktigaste resursen på förskolan.
Media SvD
Kunskapens trädgård
fredag 13 april 2012
söndag 8 april 2012
Kunskap och marknad hör ihop
Samarbete är en avgörande faktor för att kunskap ska bli nyttig. Funderar kring detta som hänt i Södertälje om det är farligt eller bra. Förmodligen är det av godo. Att arbeta i etablerade stora strukturer minska innovationskraften. Den naturliga kopplingen mellan naturvetenskap, teknik och marknad saknas ofta.
Samtidigt ser jag en fara i att akademierna isolerar sig i sina teoribyggande utan naturlig koppling till verkligheten. I den bransch jag började mina lärospån i var det vanligt att professorerna också konsulterade i uppdrag på byggkonsult firmor. Den mycket fragmenterade byggbranschen har aldrig byggt på integration framåt eller bakåt. Utan varje projekt har haft sina unika förutsättningar som vid färdigställandet upplösts. För att uppstå i en helt annan konstellation i ett annat projekt.
Kanske det är det man borde lära sig i Sveriges övriga industri och forskning. Tydligen är det väldigt förekommande i Silicon Valley runt Stanford. Där verkar professorerna som konsulter ute i verkligheten. För teknik eller någon annan disciplin är inte verkningsfull om den inte går att "sälja". Varje uppfinning måste ha en marknad.
För övrigt anser jag att kunskap utan förankring i verkligheten bara har ett egenvärde. Kunskap med förankringen i marknaden ger tillväxt. Titta bara hur vi i Sverige för 100 år sedan hade ett fruktbart samarbete mellan teknik, marknad och kapital.
Källa: Entré 1.2012, ESBRI
Uppdatering 10.35 120408
PJ Anders Linder berör bra i sin ledare problemet med dagens akademiska studier. När kvanitet går före kvalitet är högre studier relativt meningslösa. I det perspektiv jag berör ovan. Kunskapen får bara ett egenvärde utan koppling till marknaden. Lärosäten måste åter fokusera på kedjan utbildning-marknad-utveckling.
Media SvD
Samtidigt ser jag en fara i att akademierna isolerar sig i sina teoribyggande utan naturlig koppling till verkligheten. I den bransch jag började mina lärospån i var det vanligt att professorerna också konsulterade i uppdrag på byggkonsult firmor. Den mycket fragmenterade byggbranschen har aldrig byggt på integration framåt eller bakåt. Utan varje projekt har haft sina unika förutsättningar som vid färdigställandet upplösts. För att uppstå i en helt annan konstellation i ett annat projekt.
Kanske det är det man borde lära sig i Sveriges övriga industri och forskning. Tydligen är det väldigt förekommande i Silicon Valley runt Stanford. Där verkar professorerna som konsulter ute i verkligheten. För teknik eller någon annan disciplin är inte verkningsfull om den inte går att "sälja". Varje uppfinning måste ha en marknad.
För övrigt anser jag att kunskap utan förankring i verkligheten bara har ett egenvärde. Kunskap med förankringen i marknaden ger tillväxt. Titta bara hur vi i Sverige för 100 år sedan hade ett fruktbart samarbete mellan teknik, marknad och kapital.
Källa: Entré 1.2012, ESBRI
Uppdatering 10.35 120408
PJ Anders Linder berör bra i sin ledare problemet med dagens akademiska studier. När kvanitet går före kvalitet är högre studier relativt meningslösa. I det perspektiv jag berör ovan. Kunskapen får bara ett egenvärde utan koppling till marknaden. Lärosäten måste åter fokusera på kedjan utbildning-marknad-utveckling.
Media SvD
lördag 7 april 2012
Framtidens ingenjörer och tekniker
Framtidens ingenjörer och tekniker finns i Eskilstuna, om man får tro Eskilstuna-Kurirens papperstidning. Barnen på Gustavsborgsvägens förskola i Eskilstuna verkar få använda sin fantasi för att lära sig naturvetenskap och teknik. Barnen har utvecklat en robotfågel.
Tydligen har man förstått målen i Lpfö 98s huvudmoment Utveckling och lärande. Spännande! Förskolan har haft en teknikpedagog där barnen fått bygga brokonstruktioner, gjort vattenexpriment om strömmar och vind å pratat om ytspänning.
Ewa Bidemo-Petterson säger till tidningen:
Tänk om man fick se mer sådant i förskolan. Men det kanske är en stilla nåd att bedja. Är det så att detta bara kan inträffa i en stad där teknik och naturvetenskap dominerat tillvaron sedan 1600-talet?
Media Eskilstuna-Kuriren
Tydligen har man förstått målen i Lpfö 98s huvudmoment Utveckling och lärande. Spännande! Förskolan har haft en teknikpedagog där barnen fått bygga brokonstruktioner, gjort vattenexpriment om strömmar och vind å pratat om ytspänning.
Ewa Bidemo-Petterson säger till tidningen:
Fokus ligger på själva arbetet och inte så mycket på när saker och ting blir klart. Lärprocessen är det viktigaste.
Tänk om man fick se mer sådant i förskolan. Men det kanske är en stilla nåd att bedja. Är det så att detta bara kan inträffa i en stad där teknik och naturvetenskap dominerat tillvaron sedan 1600-talet?
Media Eskilstuna-Kuriren
fredag 6 april 2012
En mörk dal
Om ni inte har läst någon bok detta år rekommenderas Annika Thor bok Om inte nu så när. Den beskriver i romanens form de Sveriges dokumenterade handlande från Nazitysklands skrammel på trettiotalet fram till krigslyckans vändning.
Ingen vacker bild hur vår politik i flyktingfrågor såg ut och hur den utformades av regering och riksdag. Hur sedan den verkställdes av Utrikesdepartementet och Socialstyrelsens utlämningsbyrå. En bild som inte precis är smickrade i humanitetens tjänst.
Romanformen ger en känslomässig inramning. Här få vi följa flyktingöden under trettiotalet som tvingades till expeditionen på Socialstyrelsens utlämningsbyrå för att få tillstånd att uppehålla sig. Hur också svenskt näringsliv sa upp tyskar med judisk härkomst efter påtryckningar från Tyskland långt innan kriget bröt ut.
Under kriget får vi följa hur utlämningsbyrån tillsammans med polisen systematiskt förföljde och internerade utlänningar utan rättegång. Rättsystemet var med förlov sagt godtyckligt. Skildringen av människoödena i romanen går en inte förbi. Berättelse är värd att berättas och spridas. Kanske också som fördjupning i gymnasiets ämnen, historia och samhällskunskap. Möjligen i religionskunskap i att diskutera värdesystem och etiska problem.
Boken är mycket viktig i ljuset av den ökade poraliseringen med mörkerkrafter som gör sig gällande. Speciellt i ljuset av SD och andra främlingsfientliga partiers frammarsch. Vi behöver ständig påminnas om de mindre trevliga handlingar Sverige gjort förr i tiden.
Ingen vacker bild hur vår politik i flyktingfrågor såg ut och hur den utformades av regering och riksdag. Hur sedan den verkställdes av Utrikesdepartementet och Socialstyrelsens utlämningsbyrå. En bild som inte precis är smickrade i humanitetens tjänst.
Romanformen ger en känslomässig inramning. Här få vi följa flyktingöden under trettiotalet som tvingades till expeditionen på Socialstyrelsens utlämningsbyrå för att få tillstånd att uppehålla sig. Hur också svenskt näringsliv sa upp tyskar med judisk härkomst efter påtryckningar från Tyskland långt innan kriget bröt ut.
Under kriget får vi följa hur utlämningsbyrån tillsammans med polisen systematiskt förföljde och internerade utlänningar utan rättegång. Rättsystemet var med förlov sagt godtyckligt. Skildringen av människoödena i romanen går en inte förbi. Berättelse är värd att berättas och spridas. Kanske också som fördjupning i gymnasiets ämnen, historia och samhällskunskap. Möjligen i religionskunskap i att diskutera värdesystem och etiska problem.
Boken är mycket viktig i ljuset av den ökade poraliseringen med mörkerkrafter som gör sig gällande. Speciellt i ljuset av SD och andra främlingsfientliga partiers frammarsch. Vi behöver ständig påminnas om de mindre trevliga handlingar Sverige gjort förr i tiden.
tisdag 3 april 2012
Kunskap är makt
Med intresse följer jag diskussionen om kunskapsföraktet. Det finns i samhället på många plan. Jag kan ibland fundera över hur ledningar för både offentliga som privata verksamheter tenderar att köpa det som känns enkel istället för det som innehåller mer substansiellt innehåll.
Här har vi ett problem, kunskap lönar sig uppenbarligen inte. Hur ska vi i så fall kunna överleva i ett samhälle som måste bygga på högt kunskapsinnehåll i de varor och tjänster. Har kraven i skolan under de senaste 40 åren varit för låg, i ivern att alla ska nå kunskapsmålen? Eller är det så att de som utbildar dagens elever har för låg kunskap om sina ämnen eller kvackar för mycket i ämnen de inte borde undervisa i?
Jag vet inte, men det är skrämmande när man läser senaste granskningen från Skolinspektionen om ämnet religionskunskap. När man läser följande blir man skrämd:
Dessutom är det svek mot eleverna. Den nya gymnasieskolan och för all del även grundskolan har inte fritt valt arbete längre. Lärarna är inte i makt att välja bort, därför blir man mörkrädd när man läser följande uttalande:
Har man den synen på lärandet ska man nog allvarligt fundera på sitt yrkesval. Det är när lärare bjuder motstånd som kunskapen utvecklas. Dessutom är det oerhört viktigt att lärarna ger eleverna verktygen för kritiskt tänkande: analysen (att se samband och mönster) och värderingen (varför ser det du som det gör).
När det är på plats kan vi säga som Daniel Persson i dagens ledare i SvD:
Media SvD1, SvD2.
Här har vi ett problem, kunskap lönar sig uppenbarligen inte. Hur ska vi i så fall kunna överleva i ett samhälle som måste bygga på högt kunskapsinnehåll i de varor och tjänster. Har kraven i skolan under de senaste 40 åren varit för låg, i ivern att alla ska nå kunskapsmålen? Eller är det så att de som utbildar dagens elever har för låg kunskap om sina ämnen eller kvackar för mycket i ämnen de inte borde undervisa i?
Jag vet inte, men det är skrämmande när man läser senaste granskningen från Skolinspektionen om ämnet religionskunskap. När man läser följande blir man skrämd:
Religionsläraren på Sundsvalls gymnasium, där islam vid besöket bara fanns som valbart ämne, förstår inte kritiken. Eftersom den granskade klassen har undervisning utifrån den gamla kursplanen så behöver de inte ha samtliga världsreligioner på schemat, vilket är ett krav i nya kursplanen.
Dessutom är det svek mot eleverna. Den nya gymnasieskolan och för all del även grundskolan har inte fritt valt arbete längre. Lärarna är inte i makt att välja bort, därför blir man mörkrädd när man läser följande uttalande:
Vi måste ju lyssna på eleverna och låta dem utforma undervisningen. Vi kunde inte göra islam obligatoriskt. Kritiken ska riktas mot statsmakten och inte mot oss. Det är uppåt väggarna, säger Ulf Edström, religions- och historielärare vid Sundsvalls gymnasium.
Har man den synen på lärandet ska man nog allvarligt fundera på sitt yrkesval. Det är när lärare bjuder motstånd som kunskapen utvecklas. Dessutom är det oerhört viktigt att lärarna ger eleverna verktygen för kritiskt tänkande: analysen (att se samband och mönster) och värderingen (varför ser det du som det gör).
När det är på plats kan vi säga som Daniel Persson i dagens ledare i SvD:
För att forma en bättre framtid måste vi förändra hur vi värderar kunskap, först då kommer saker att ändras. Skolan måste bli en kunskapens helgedom. Lärare ska vara ett yrke för dem som vill fostra nya generationer, inte för dem som kan tänka sig att agera ordningsvakter.
Media SvD1, SvD2.
måndag 2 april 2012
Super 8
Med nyfikenhet hyrde jag DVD "Super 8". Nyfikenheten har sitt ursprung i att jag i nian på grundskolan var med och spelade in en film. Den gjorde med en super 8 kamera. Filmen drev med reklam på slutet av 60-talet i en popkonst artad form.
Stort när man som 15 åring fick den möjligheten. All var vi tvärsäkra att vi skulle hålla på med film resten av våra liv. Nu blev det givetvis inte så. Men vi fick en underbara lektion i hur man kan använd svensk undervisningen för att utveckla språket.
Skillnaden mellan vår film och ungdomarna i Super 8 är att de dokumenterade något helt annat. På Speilbergs vis fångade kidsen något mer spännande. Så olika det kan vara. DVD är klart värdefull att se om ni vill se världen med tonåringars ögon.
Stort när man som 15 åring fick den möjligheten. All var vi tvärsäkra att vi skulle hålla på med film resten av våra liv. Nu blev det givetvis inte så. Men vi fick en underbara lektion i hur man kan använd svensk undervisningen för att utveckla språket.
Skillnaden mellan vår film och ungdomarna i Super 8 är att de dokumenterade något helt annat. På Speilbergs vis fångade kidsen något mer spännande. Så olika det kan vara. DVD är klart värdefull att se om ni vill se världen med tonåringars ögon.
söndag 1 april 2012
Kunskap större än läroanstalterna
Kunskap är en flyktig materia som inte lätt fångas i några ord. Funderar lite på dagens debattinlägg av Dick Harrison et al. Det är väl gott nog att skolan har som ambition att ge elever den kunskap som behövs utöver proven. Frågan är, vad kunskap är utöver proven. Inte slå lätt att slå fast. Är det på förhand definierat av lärda eller är det något som skapas i en symbios utanför läroanstalterna?
Det finns en kluvenhet i vad man som student ska lära sig. Själv kanske jag hade en vanvördig syn under mina akademiska studier. För att erhålla en civilingenjörsexamen ingick 50 examnesämnen. Tror svårligen att alla vi teknologer la ned all vår själ i att läsa mer än behövdes inför tentan i alla ämnen. Det var väl de ämnen man brann extra för som fick en större dos kunskapsinhämtning än vad som krävdes.
Däremot är det viktigt att man inte slutar att ta in kunskap efter genomförda studier. Kunskaper har en benägenhet att vara färskvara. Ska man hänga med i kunskapssamhället är det A och O att ständigt vara nyfiken och ta in kunskap. Kunskapsinhämtandet har markant förbättrats sedan de social medierna kom. Visa bloggar, facebook och andra plattformar ger idag en större möjlighet till kunskapsinhämtning.
Man skulle kunna säga att kunskapsinhämtningen idag inte är en klassfråga utan en sökförmåga. Inte bara fysiska böcker eller artiklar i pappersform. Viktigt att tänka på, när kunskapen idag är en bulkvara, är det källkritiska tänkandet. Fakta är inte alltid fakta. Här har skolan och lärosätena sin största uppgift, att ge elever och studenter de verktyg som behövs för ett livslångt lärande. Den färdigheten har det varit lite och så med under de senaste årtiondena.
För övrigt anser jag att skolans och lärosätenas roll är att lära elever och studenter att knäcka koden i ämnena för att sedan man själv kan fördjupa kunskapen.
Media SvD
Det finns en kluvenhet i vad man som student ska lära sig. Själv kanske jag hade en vanvördig syn under mina akademiska studier. För att erhålla en civilingenjörsexamen ingick 50 examnesämnen. Tror svårligen att alla vi teknologer la ned all vår själ i att läsa mer än behövdes inför tentan i alla ämnen. Det var väl de ämnen man brann extra för som fick en större dos kunskapsinhämtning än vad som krävdes.
Däremot är det viktigt att man inte slutar att ta in kunskap efter genomförda studier. Kunskaper har en benägenhet att vara färskvara. Ska man hänga med i kunskapssamhället är det A och O att ständigt vara nyfiken och ta in kunskap. Kunskapsinhämtandet har markant förbättrats sedan de social medierna kom. Visa bloggar, facebook och andra plattformar ger idag en större möjlighet till kunskapsinhämtning.
Man skulle kunna säga att kunskapsinhämtningen idag inte är en klassfråga utan en sökförmåga. Inte bara fysiska böcker eller artiklar i pappersform. Viktigt att tänka på, när kunskapen idag är en bulkvara, är det källkritiska tänkandet. Fakta är inte alltid fakta. Här har skolan och lärosätena sin största uppgift, att ge elever och studenter de verktyg som behövs för ett livslångt lärande. Den färdigheten har det varit lite och så med under de senaste årtiondena.
För övrigt anser jag att skolans och lärosätenas roll är att lära elever och studenter att knäcka koden i ämnena för att sedan man själv kan fördjupa kunskapen.
Media SvD
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)