Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

tisdag 21 juni 2011

Rättvisa betyg

Nu har Riksrevisionen slagit till. De har reviderat skolan och kommit fram till att lärarna eller är det deras arbetsgivare som är orsaken till icke likvärdiga betyg. Skulle jag dra min egen slutsatser är den att skolan berättat sagor sedan 13 år tillbaka.

Vet inte om det är inkompetens eller okunskap som ligger bakom det taffliga förfarandet kring det mest naturliga i världen mål-pedagogik-resultat. Är det så att problemet är två hävdat?

En skola som för mycket levt på muntlig tradition. En kultur som innebär otydlighet och soppa problemen under mattan.

Eller myndigheter som saknar kompetens att skapa entydiga kriterier för hur betygsbedömning ska formaliseras och tillämpas?

Med min långa erfarenhet av revision och examination säga mig att det är kompetensen på myndigheten som satt kriterierna som brister. Varje kriterier som innehåller mjuka ord med ett tolkningsutrymme är en styggelse. Här blommar juristen inom mig ut i full blom. Bedömningskriterier, likt lagrum, ska inte innehålla ord som innebär tvetydigheter.

Tyvärr innehåller Skolverkets bedömingskriterier i Lgr 11s kursplan just sådana. Ett klart moment av rättsosäkerhet. Så går det när man inte är van att skapa kriterier för en entydig utvärdering. Med andra ord evidens är lika med noll. En av anledningarna är avsaknaden av kalibrering av de betygssättande lärarna. Likasom rutinen kring kontrollen av betygssättningen.

Det är häpnadsväckande att debattör, senast i dagens ledare i SvD ropar på met kontroll och att nationella prov skulle lösa problemt. Nationella prov är bara att kontrollera kunskap in kunskap ut. Alltså inget som har att göra med ett målrelaterat betyg som skolans betygsskala är.

Lika stort är otydligheten i skollagen som kommer att tillämpas om nio dagar. I den fart och iver som regeringen, med Björklund i spetsen, drev igenom lagen, trots lagrådets kritik, kommer vi att leva med en rättsosäkerhet många år framöver innan Högsta Förvaltningsdomstolen sagt sitt om rättstillämpningen.

Med andra ord, hela havet stormar med en otydliga bild om vad som gäller. På den punkten har Riksrevisionen rätt.

Media SvD

3 kommentarer:

  1. Plura, det är väldigt mycket mer tydlighet i de nya styrdokumenten, men det räcker inte att tala om att som ska göras, måluppfyllelsen måste också kontrolleras.

    SvaraRadera
  2. Helena, jag skulle snarare säga att målen och dess resultat ska utvärderas. Och om du i det lägger ordet kontroll eller det engelska ordet inspection.

    Frågan är bara mot vad ska resultatet eller måluppfyllelsen utvärderas. Det inte bara betyg i skolan som ska ge resultat utan det pedagogiska arbetet.

    SvaraRadera
  3. Du beskriver indirekt juridik som en mer exakt verksamhet än vad som är fallet. Verbala ankarpunkter för skalsteg i betyg kan aldrig uppnå målet med likvärdighet i hela landet.
    Det enda som är någorlunda genomförbart för att öka reliabiliteten är att låta fler lärare bedöma samma
    avgörande prov.

    SvaraRadera