Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

onsdag 8 juni 2011

Segregering

Det här med medveten eller omedveten samhällig uppdelning av befolkningsgrupper är ett kärt ämne. Allt sedan jag för 40 år sedan höll på med samhällsplanering under min studietid till dagens diskussioner om segergerade bostadsområden tycker jag debatten känns igen.

Det som framhålls som ett av skolans stora problem är segergeringen. Kan så vara, men finns det ingen lösning på frågan. Jo, om man läser om den stress detta innebär och hur man kan påverka hjärnan genom att minska den. Kan det i diskussionerna om barnfattigdom också finnas en lösning på detta samhällsproblem?

Ja, skulle jag vilja säga.

Ta bara det slående exemplet som jag relaterade i mitt förra blogginlägg om den lärande hjärnan, Rwanda. Detta fattiga och sargade land som genomled en brutal etnisk rensning under 1990-talet. Där hutuer och totsier bekämpade varandra. Där satsar man idag på att varje barn i skolåldern ska ha en egen dator. En dator som bryter den isolering som fattigdomen bidrar till eller där samhällsuppdelningen begränsar.

Skulle vi inte i Sverige gör det omvända och ta Rwanda som exempel på hur vi skulle kunna bryta den själv valda segregeringen? Jo, tycker jag.

Om vi istället för att ha rykande inaktuella läromedel i pappersform skulle vi kunna lägga pengarna på billiga datorer. Datorer idag är så pass billiga så skolor skulle kunna använda dem som läromedel istället. På så sett skulle vi kunna få en individanpassad utbildning där läromedlesförlagen istället för att trycka böcker, som är inaktuella så fort de lämnat tryckeriet, kan utveckla program och appar för inlärning. Tänk vad fort barn skulle lära sig spåk och matematik med pedagogiskt riktiga datorprogram. Ett hjälpmedel som klart skulle underlätta lärarnas vardag. Där MAKIS - metoden skulle få en modern renäsans och därmed uppfylla kravet på strukturerad undervisning enligt den nya Skolförordningen.

På detta viss skulle man i ett radera de fyra begränsningarna i skolan för kunskapsutvecklingen segregeringen, individualiseringen, decentraliseringen och diffretieringen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar