Strindberg - öppningarnas mästare

Det har sagts att en boks första mening avgör om boken blir läst eller inte. Det är mycket sant. Därtill kan man lägga att det måste finnas driv i språket för att att orka igenom boken. Kanske inte alltid så lätt med de gamla svenska klassikerna. Språkdräkten vara en annan då.

En mästare på öppnings meningar får man säga är August Stridberg - vår store författare - som ägnade sitt skrivande om sig själv. Han lär ha yttrat:

Man känner icke mer än ett liv - sitt eget

Detta enligt min lärobok i fackskolan, en antologi om 1900-talets litteratur i Sverige och världen. Här står ett annat känt citat av vår gode Strindberg:

Här rivas för att få luft och ljus; Är kanske inte det tillräckligt?

Om vi river lite i böckerna för att skapa ljus över öppningsmeningar i Strindbergs författarskap har ni några här:

Det var en afton i början av maj.

Augustimånen stod över Västra Storgatan i Trosa en afton på 50-talet, när de fördröjda bondkärrorna skramlade ut ur portgången från handelsmannens gård, där de haft kvarter.

Den första meningen är från debutromanen Röda rummet och den andra från Skärkarlsliv. Men den mest klassiska är ändå denna:

Han kom som ett yrväder en aprilafton och hade ett höganäskrus i en svångrem om halsen.

Ni har säkert gissat rätt, Hemsöborna. Som jag möte första gång genom SVT och den skickligt gjorda TV-serien med Sif Ruud och Allan Edvall.

Tydligen tillhörde Strindberg de Åttitals författarna som tillhörde Naturalismen, om jag ska tro mina anteckningar i läroboken. Alltså samtida som Zola, Brandes, Nietsche, Therese Raquin. Denna bildningskunskap hade man nästa glömt bort om man inte haft kvar sina läroböcker och de Strindbergsböcker som finns kvar i bokhyllan.

Detta var en liten hyllning till Strindberg med anledning av Strindbergåret 2012, ett år att fria för det är 100 år sedan han gick ur tiden, och inspiration från min bloggvän Mats Ohlsson på Tysta tankar.

Blogg Tysta Tankar