Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

torsdag 28 april 2016

Vi måste prata om vetenskaplig grund

Skollagen föreskriver att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Så gott så långt. Frågan inställer sig när man läser följande tweet:
Ann Hultman Jakobsson fick mig att fundera på detta ur juridisk punkt eftersom det stadfäst i skollagens 1 kapitel 5 §. Där står:
Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.
Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.
Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Sista stycket i paragrafen är tydlig. Problemet uppstår när man går till skollagens 1 kapitel 3 § där definitionerna finns till begrepp i lagen. Där definieras undervisning och utbildning på följande vis:
undervisning: sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden.
utbildning: den verksamhet inom vilken undervisning sker utifrån bestämda mål.
Någon form av tankevurpa måste lagstiftarna gjort när man säger att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund när den definieras som verksamheten. Givet att undervisningen är skolans kärnprocess och att den ska vila på vetenskaplig grund, men allt annat då?

Ska skolskjutsen, lokalvården, vaktmästeriet, fastighetsskötseln, mm vila på vetenskaplig grund? NEJ, enligt mitt sätt att se det.

Däremot finns det en finess i att kravet på vetenskaplighet finns för de styrsystem skolan ska verka under. Tänker speciellt på det systematiska kvalitetsarbetet. I svallvågorna efter skollagens ikraftträdande 5 augusti 2010 har en mängd metoder sett dagens ljus som bygger på hemmasnickerier.

Metoderna bygger på lösryckta delar som oftast inte har sin grund i den vetenskap som bygger på forskningsområdet Total Quality Management - TQM. En forskningsdisciplin på landets tekniska högskolor och internationella lärosäten som bl a Massachusetts Institute of Technology, MIT. De vetenskapliga metoder som finns har vidareförädlats i omfattande underlag för de olika utmärkelsemodeller som finns världen över. Modellerna ger grund för att bygga en skolutveckling på vetenskaplig grund och kan ge skolväsendet den verksamhet som skollagen efterfrågar.

Man skulle önska sig att skolväsendet förstod vikten av vetenskaplighet i de metoder man använder för att skapa det systematiskt kvalitetsarbetet. Samtidigt som lagstiftarna borde vara mer tydlig på skillnaden mellan utbildning och undervisning.

Källor:
Skollagen (2010:800)
Institutet för kvalitetsutveckling, SIQ
Bergman, Bo & Klefsjö, Bengt (1991) - Kvalitet från behov till användning, Studentlitteratur
Deming, W. Edwards (1982) - Out of the Crisis, MIT Caes
Danielsson, Roger J & Söderlund, Jan (2012) - Från skollag till vardagsarbete, Skoldialogen
Danielsson, Roger J & Hanselid, Hans-Olof (2013) - Det pedagogiska kretsloppet - från mål till resultat, Skoldialogen





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar