Tack för att ni trodde på mig

Tack för att ni trodde på mig, sa en elev på en avslutningsmiddag för niondeklassare till sina lärare och rektor.

Det fick mig att tänka på hur viktigt det är att lärare och skolledning får ett sådant betyg från eleverna. Speciellt imponerad blev jag att just denna elev som uttryckt detta var en av alla dessa invandrarbarn vi har i Sverige. Där förutsättningarna inte alltid är de bästa. Speciellt i skolor där det finns få svenska barn, där invandrarbarn inte får den naturliga kopplingen till det svenska språket och därmed koden för det svenska samhället.

Samtidigt funderar jag på hur viktigt det är att få elevers förtroende. Alla minns vi de bra och dåliga lärare och skolledningar vi mötte i vår egen skolgång. Vad vara de som gjorde att vi å ena sida älska vissa och skydde andra som pesten. Det är givetvis olika från individ till individ. Dock finns det forskning på vad som gör en bra lärare och i vilken miljö den lärare får verka med sin undervisning.

Om vi börjar med miljön och sättet att organisera skola har forskning gjord av Blossing, m fl presenterat den i boken Att organisera för skolframgång. I den beskrivs en av skolorna i fallstudien om varför de varit framgångsrika. De har fokuserat undervisningen på det statliga uppdraget och inget annat och beskrivs på följande sätt:

Rektorn menar att de som har ansvar för en skolorganisation måste vara "lite olydiga" i förhållande till externa krav för att kunna hålla fokus på målen, lärarnas undervisning och elevens måluppfyllelse (s 99).

Om nu skolan ska få elevernas förtroende så är elevfokuset avgörande för att lyckas med undervisningen. Givet att den skiftar över tid och stadium av elevens utveckling. Är det elever med frågetecken om ämne ska läraren räta ut till ett utropstecken. Kanske speciellt i de lägre åldrarna för att ge de baskunskaper som behövs för vidare studier. Men hur är det med elever med frågetecken i högre åldrar? Ska de komma ut med färdiga utropstecken eller fler frågetecken än när det gick in ämnet. Inte ett självklart svar finns. Det senare fallet med fler frågetecken är ju precis så vi vuxna lär oss. Ju mer vi kan ju mer frågetecken har vi och därmed grunden för att nyfiket lära oss djupare om olika saker i livet.

Forskning finns också på vad som gör att lärare är just föredömen. Jag har tidigare skrivit om växelspelet mellan VAD och HUR i en undervisningssituation. VAD står för den tekniska kvaliteter som undervisningsmetod, ämnesdidatik, m fl saker. HUR är den kommunikativa kvaliteten, lärarens förmåga att få eleven att lära sig. Detta kan med fördel läsas om i ett annat blogginlägg enligt nedan.

Om vi tänker på de lärare vi minns som de duktiga lärarna tror jag alla kan skriva under på följande rangordning på läraregenskaperna:

1. Läraren kan förklara, aktivera, göra undervisningen intressant och omväxlande och kan höja elevens självförtroende. (Det eleven uttryckte i rubriken)
2. Läraren är glad, vänlig, positiv till ungdomar och har tålamod.
3. Läraren är rättvis, ställer rimliga krav och ger vettiga läxor.
4. Läraren kan hålla ordning och kan visa vad hen vill.
5. Läraren berömmer, uppmuntrar, visar tilltro och respekterar eleven.
6. Läraren håller reda på vad eleverna kan och ger stöd åt de som behöver.
7. Lärarna är kunnig i sina ämnen och har välplanerade lektioner.

Allt detta stämmer väldigt bra med den sammanvägda lärdomen efter en lektion, sammansmältningen av orden VAD och HUR som blir ett HAR. Notera, två tredjedelar handlar om kommunikativ kvalitet eller de sex första punkterna ovan och en tredjedel teknisk kvalitet, alltså en lärares kunnighet i ämnet.

Hur viktigt blir det inte att skolan börjar fokusera undervisningens framgång genom att varje enskild skola organiseras utifrån sina förutsättningar. Att skolledning blir "lite olydiga" i förhållande till externa krav, frånsett det statliga uppdraget, och att öppna klassrumsdörren i skolan.

Källa:
Andersson, Klas&Blossing, Ulf&Jarl, Maria (2017) - Att organisera för skolframgång, Natur&Kultur

Pluraword:
Växelspelet i skolan