En elev, väl förberedd att forma sin framtid

En elev, väl förberedd att forma sin framtid. Hur lyckas skolan med detta uppdrag? Följer man skoldebatten finns det mängder av uppslag och tankar om hur det ska lösas. Antingen är det systemnivån det fel på eller så är det synen på enskildheter i uppdraget. Skolans uppdrag är tvåhövdat, kunskaper och värdegrund.

Skolan har över tid blivit en komplicerade och komplex institution där det är svårt att se vad som krävs för att skolan ska kunna se till att en elev är väl förberedd att forma sin framtid. Det är i stort fem saker som krävs av dagens elever, kunskaper, förmågor, färdigheter, individutveckling och socialutveckling. De tre första ligger i kunskapsuppdraget och de två senare i värdegrundsarbetet.

Fiskbensdiagrammet försöker visa vad varje enskilt område omfattar för delmängder för att klara av att eleven är väl förberedd. Den skola jag gick i var något enklare att förhålla sig till. Där var det fokus på vad vi elever skulle lära oss. Vilka kunskaper skulle vi ha med oss ut i livet. Fokus låg mycket på baskunskaper och en förståelse för vad samhället och näringslivet krävde för att vi skulle bli "dugliga" individer. Idag är kunskapsområdet betydligt mer omfattande med 16 obligatoriska ämnen i grundskolan. Därtill ska eleven bedömas i ett antal ämnesförmågor eller mera generella dito. Som om det inte skulle räcka krävs att eleven har ett antal färdigheter med sig ut i livet. Allt detta innebär en helt ny roller för lärarna. Här finns mycket att göra för professionen att utveckla sitt yrke. 

Det andra uppdragsområdet är att utveckla elevernas värdegrund till demokratiska medborgare. Hur gör man det? Säkert finns det flera synpunkter på hur det ska gå till. Däremot är det två saker som är fundamental i all mänsklig utveckling som kan sammanfattas med ordet relationer. Relationer har två komponenter: social och individuell utveckling. 

Varje elev måste upptäcka vem hen är och vad hen vill bli och göra. Hur gör jag då för att nå mina önskningar och mål, på kort och lång sikt. Om man satt sina mål betyder det hårt arbete för att nå dessa. Ingen är född med talang. Här kommer storheter som vilja, initiativ, uthållighet och entusiasm. Då är ordet prioritering avgörande. Vad ska komma först, vad är viktigt och vad kan komma senare.

Andra delen, social utveckling är kanske en av de viktigare. Det är här vi som individer skapar vår del i ett större sammanhang. Hur ser elevens relationer ut till vuxna och kamrater. Vilken delaktighet och inflytande har eleven. Hur ser elevens ansvarstagande ut?

Allt detta ovan är det uppdrag som skollagen och läroplanen Lgr11 har lagt på skolan. Kanske bilden med fiskbensdiagrammet skulle var underlag för den politiks diskussionen om skolan. Lika mycket som underlag för skolan att visualisera sitt uppdrag. När jag presenterat bilden bland lärare och rektorer uppstår en oerhörd fruktbara diskussion. En rektor frågade lärarkollegiet, är det sådan elever vi släpper ut i juni från skolan? 

Säkert kan fiskbensdiagrammet var underlag för information mot elever och vårdnadshavare vad skolans uppdrag är. Då kanske vi kan slippa den evigt återkommande debatten om betygsinflationen eller vad mitt barn borde ha rätt till för betyg. Oftast bottnar den typ av krav i dålig kunskap om den verklighet föräldrarnas barn lever under sina tio år i skolan.

För övrigt är skolan för viktig för att utelämnas till huggsexa om innehållet. Det är professionens område. Politiken och demokratins uppdrag är att skapa infrastrukturen för att klara kunskapssamhällets utmaningar under demokratiska former så vi för elever som är förberedda att forma sin och vår framtid.