Din bakgrund formar dig

Din bakgrund formar dig. Min bakgrund är från ett arbetarhem som lärde mig plikt och rättigheter. Bild ovan är från min pappas arbetsplats som låssmed på ASSA Steman. Själv jobbade jag bredvid min pappa under sommaren 1968 innan min resa började in i kunskapssamhället.

Jag har alltid haft funderingar över ordet arbetarklass, vad är det? Enligt marxistisk teori finns det bara två klasser, arbetare och kapitalägare. Hur bra stämmer den teorin i den globala ekonomin där kunskap är avgörande för produktionsmedlen. Dåligt om jag själv får säga. Ordet arbetarklass kom att sätta igång mina tankar denna dag då jag läste Isak Skogstad ledare i GP och att vänstern svek arbetarklassens barn.

På Facebook skrev jag ner följande tankar i min tråd:

Ordet arbetarklass handlar om en ledare i GP av Isak Skogstad. Som uppvuxen i ett arbetarhem är jag ambivalent mot ordet. De föräldrar jag hade kom från bondesamhället in i arbetarsamhället. Vi som växte upp där under 40- och 50-talet gjorde en resa till en medelklass. Där befinner sig merparten av svenskarna idag. Däremot har arbetarklassen ersatts av en invandrarklass som motsvarar det vi tidigare kallade arbetarklass med den skillnaden att de är mer exkluderad i majoritetssamhället. Samtidigt har vi ett annat utanförskap på landsbygden där tidigare bruk och företag lagt ned sin verksamhet. Urbaniseringen och kunskapssamhället har helt andra villkor än det gamla industrisamhället, som idag försörjer ett mindretal, men viktiga för välståndet. Det är i denna globala kontext vi måste börja förstå vikten av skolan och dess uppdrag att ge uppväxande släktet de baskunskaper som sedan bygger nya kunskaper genom livet. Kunskapssamhället är i en ständig rörelse där det sälla går att skaffa sig en utbildning som räcker livet ut. Det har jag själv erfarit. Efter fyra år var mina akademiska studier en saga all. Hade jag inte varit nyfiken och tagit mig till att skaffa ny kunskap hade jag säkert inte varit anställningsbar eller värd något som rådgivare. 

Hur viktigt är att inte fastna i föreställningar som gällde igår. De är inte applicerbara idag. Därför håller inte den marxistiska teorin om samhället. I Kunskapssamhället krävs inget kapital för den enskilde för att dra igång verksamheter. Allt är beroende på individens humankapital. Däremot fodras det över tid att detta kapital omvandlas till strukturkapital. Det är då det börjar kosta. Kosta i den meningen att strukturkapital byggs i den digitala miljön där AI - artificiell intelligens - blir avgörande. Då krävs det både infrastruktur och pengar.

Trots detta kommer det alltid att krävas kunskap som hela tiden fördjupar eller skapa nya förutsättningar. Utan att vi som individer har med oss baskunskapen från vår skolgång i barndomen lär det vara svårt att skapa ny kunskap. Därför är skolan för viktig för att användas som politiskt slagträ. 

Media GP
Wikipedia: Arbetarklass