Efter domen i Högsta Domstolen, HD, kring kränkningsfallet i Lidköping och var gränsen för fysiskt ingripande i lärarnas tillsynsplikt går gör sig Ledarredaktionen på Expressen som uttolkare av domen. De tillsammans med L och dess Roger Haddad har ett korståg mot Barn- Och Elevombudet, BEO. Man vill med andra ord försvaga elevers möjlighet att få upprättelse vid kränkningar.
Den förra skollagen från 1985 kompletterades 1 april 2006 med ett kapitel mot kränkningar i skolan och det dåtida Skolverket införde BEO. Dess första ombudsman var Lars Arrhenius. Vid den tidpunkten drev jag tillsammans med några eldsjälar en e-tidning Skolindicatorn. I dess numer 4.2006 gjordes en intervju i Heta-Stolen med Lars. På vår fråga om vilken roll BEO har i bekämpandet av kränkningar och diskriminering svarade han:
BeO får tillsammans med diskrimineringsombudsmännen en mycket viktig roll genom den tillsyn som sker. Genom införandet av ett barn och elevombud ökar rättssäkerheten för barn och elever på så sätt att de lättare kan göra sin röst hörd i dessa sammanhang. Genom möjligheterna att föra talan i domstol angående skadestånd mot de huvudmän som inte fullföljer sina åtaganden enligt lagen ges också effektiva möjligheter att utkräva ansvar.
Under de fjorton år som gått sedan dess har BEO varit en kraft för att stå på barnens sida att få rätt mot kränkande elever och skolpersonal. Man bör notera att diskrimineringsfrågor som sexuella trakasserier, mm handhas av Diskrimineringsombudsmannen, DO, en myndighet med små muskler när det gäller att hantera diskriminering i skolan, till skillnad mot BEO. Mig veterligen är det få fall som når domstol från DO.
Domen från HD är inte solklar som rubriken säger på ledarsidan i Expressen. Av fem justitieråd som dömt i fallet är två skiljaktiga. Med andra ord är det en majoritetsdom och ingen enhetlig sådan. Den kommer vara vägledande i så måtto att den ger underlag för hur huvudman och rektorer ska agera vid lärarnas tillsynsplikt. I vilka fall får fysiskt ingripande ske och hur informeras om och hanteras elever med funktionsvariation. Det är oftast mot dessa elever man måste arbeta med lågaffektivt bemötande. Barn som inte har dessa hinder ska hanteras utifrån vilka gränser som gäller i relationen med andra.
Samtidigt är det rätt magstarkt skrivet av ledarredaktionen på Expressen:
Det hela är snurrigt och symptomatiskt för ett bredare kulturskifte, där den heliga men diffusa rätten att slippa ”kränkas” höjts över allt annat – inklusive lärarnas möjlighet att göra sitt jobb och upprätthålla ordningen i klassrum och korridorer.
Man undrar vilken människosyn den liberala rösten har och hur mycket det kan om juridik. En skollag ändras inte i en handvändning. Är det tillbaka till kadaverdisciplinen från 1950- och 60-talet som Expressen och L vill. Snurrigt är det.
Därtill bör förtydligas att i det aktuella fallet och i alla andra fall där kräkningar nått domstolen är lärarna inte en part i målet. I det aktuella domen är parterna Lidköpings kommun, som är huvudman för den kommunala skola där detta fall inträffade och Skolinspektionen, där BEO finns.
Så det tjattrande släktet kanske skulle ta och hålla sig till vad fakta i målet handlar om. Därtill vem skulle ta tillvara barnens rätt till upprättelse när de utsätts för kränkningar och i förläningen återkommande kränkningar, mobbing.
Media Expressen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar