Trettonåringar halkar efter i godkända betyg

Skolverket har kommit med resultatet för skolans trettonåringars betygsresultat för 2020. En inte allt för uppmuntrande läsning. Trenden fortsätter utför sedan 2015. Om det beror på ökat antal elever eller något annat är oklart samt om covid-19 påverkat.

2019/2020 gick 119 000 elever i årskurs 6. Det är en ökning med 1 500 elever. Fördelningen mellan könen är en övervikt på antalet pojkar. De är till antalet 51 procent (61 000) pojkar av populationen och flickor 49 procent (57 800). Generellt är flickorna kunskapsresultat bättre än pojkarnas under 2020. Tittar vi på hur många elever som får godkänt betyg (A-E) är det endast 73,5 procent. Ser vi över perioden 2015 - 2020 är det en minskning med 7,0 procentenheter. Mellan 2019 - 2020 var minskningen 0,4 procentenhet.

Tittar vi på fördelningen mellan könen, har flickor om klarat alla ämne med minst betyget E sjunkit 0,5 procentenheter till 77,3 procent. För pojkar är minskningen 0,3 procent till 70,0 procent. 

Flyttar vi fokus till hur det ser ut i betygsfördelningen mellan de olika ämnena ser den ut som följande diagram:

Åter skiljer engelskan ut sig även detta år med betyget A+B på hela 38 procent. Därmed ligger betyget på 2 procentenheter lägre än 2019. Betyget F för engelskan är även det oförändrat sedan förra året. Nästa ämne som inte ändrat sig är modersmål för betyg A+B på 31 procent 2020 och 2 procentenheter lägre än 2019. Betyget F för modersmål är 4 procent och är lika som 2019. Betyget A+B för Idrott och hälsa ligger på 31 procent eller 1 procentenhet lägre sedan 2019 samt Svenska som andra språk är oförändrat sedan förra året. Betyget F för Idrott och hälsa oförändrat från förra året. För Svenska som andra språk har en förbättring på betyget F gjorts sedan 2019 med 1 procentenheter. Betyget A+B för matematik är oförändrat på 25 procent sedan 2019.

Tittar vi på betyget F är den ofärändrad mellan 2019 - 2020 på 11 procent för  matematik och för idrott och hälsa 7 procent.

Trenden på resultatet är fortsatt oroväckande sedan förra året. Vad är det som gör att skolan inte förmår att lyfta kunskapsresultaten? En fråga som måste beaktas är hur mycket covid-19 har påverkat resultaet vt 20?  

För övrig är frågan inte bara ett täcken på systemfel utan lika mycket frågan om vilka pedagogiska metoder skolan har och hur de påverkas av faktiska kunskapsresultat i de olika ämnena. Görs genomlysningar av hur många elever som faktiskt riskerar att inte nå kunskapsmålen på varje skolenhet. Jag har inte svar på frågan.

Det är viktigt att resultatanalysen av kunskaperna och betygen görs på ett enhetligt och adekvat sätt så de pedagogiska metoderna hjälper eleverna att få ett godkänt betyg (A-E), även om skollagen inte har något krav på lägst betyget E. Speciellt är signalen viktig för varje skolenhet när sexorna flyttar upp i högstadiet. Vad behöver varje elev för att lyfta sig till minst betyget E i alla ämnen i slutbetyg i nian. Varje skola behöver säkert ett kollegialt sätt att gör fortlöpande bedömningar av eleverna, minst fyra gånger under ett läsår, fram till vårterminen i årskurs 9.

Källa:
Betyg i årskurs 6, vårterminen 2020, Dnr: 2020:891, Skolverket.