Sjöstedt rabblar fortfarande evangeliet om förbud mot vinst i välfärden. Allt tramsigare när jag lyssnar. Noll kunskap om kraven i skollagen. Krav som gör det svårt för alla driftsformer som inte har tydliga lagregler som aktiebolag i ABL. Huvudmannaskapet är satta med stora krav i lagstiftningen. Krav på att kooperationer ska ha ett eget systematiskt kvalitetsarbete. En oerhörd börda som jag tror få förstår.
Borg försökte störa V idyllen med att deras förslag kommer att bromsa tillväxten. Riktigt i sig, men mediabranschen gäspade.
Intressant att sedan lyssna till intervjuen med Sjöstedt i SVT. Tillräckligt sömnpiller. Inte en enda gång lyckades han ge ett konkret svar. Något mer svammel har jag inte hört från en politiker på år och dagar.
Sedan handlade det om media kletet med beslutsfattarna. En något patetisk diskussion. Ismails krönika i SvD var snäppet högre än papegojorna i SVTs debatt. Totalt intetsägande pajkastning.
Intressant blev det när man pratade om måsarnas och taloxarnas tillvaro. Alltså, urbaniseringen (nollåttor) och landsorten (stannfåglarna). Det jag noterade var att det finns många entreprenörer i delar av landet. Frågan som inställer sig är: varför behövs bidragen?? Har politikerna hamnat fel? Kanske det är så enkelt att vänsterns centralkontroll behov är skadligt för landsorten. Är det så att centralmaktens enda uppgift är att se till att infrastrukturen (Internet, järnvägar, elektricitet, mm) byggs ut och fungerar. Övrigt tar drivkrafterna hand om.
Dessa ostrukturerad tankar får avsluta vänsterns dag.
Kunskapens trädgård
fredag 4 juli 2014
torsdag 3 juli 2014
Femte Almedals dagen
Andra halvlek i Almedalen tillhörde M. Där S försöket sig på att tala om hur illa M och dess bröder och systrar i Alliansen skött landet. Ett mantra vi hört länge. Föll platt till marken för att det är dikt och förbannad lögn. Statistik kan man vrid och använda till att bevisa vad man vill. Tyvärr använde S fel horisont i sin argumentation.
Detta verkar inte ha stört dagen. Däremot finns det annat som stör. SVT hade i sin debatt om vinst i välfärden bjudit in Mulla Sjöstedt och talibanen Suhonen att predika enfaldighetens evangelium. De har inte läst 1 Mosebok och vad som skapades på den femte dagen: Vattnet skall vimla av levande varelser och fåglar skall flyga över jorden, under himlavalvet. Valfriheten och att vi människor är individer och olika verkar inte passa in enligt suran: Makt åt alla ödmjuka tjänare hos vänstern. Bli herrar över det ekonomiska slöseriet som gör brukarna till slavar under det politiska monopolet.
Är det vad vi vill i Sverige 2014. Skippa friheten. Låt samhället och dess politruker sköta våra miserabla liv från vaggan till graven.
Tror att inte det. Dagens samhälle består av tillräckligt kloka människor som vill styra sina egna liv. Det behövs inte en politisk elit som styr detaljerna hur vi medborgare väljer vare sig det gäller skolgång, vård eller ålderdom. Vi är kapabla att göra det själv.
Detta verkar inte ha stört dagen. Däremot finns det annat som stör. SVT hade i sin debatt om vinst i välfärden bjudit in Mulla Sjöstedt och talibanen Suhonen att predika enfaldighetens evangelium. De har inte läst 1 Mosebok och vad som skapades på den femte dagen: Vattnet skall vimla av levande varelser och fåglar skall flyga över jorden, under himlavalvet. Valfriheten och att vi människor är individer och olika verkar inte passa in enligt suran: Makt åt alla ödmjuka tjänare hos vänstern. Bli herrar över det ekonomiska slöseriet som gör brukarna till slavar under det politiska monopolet.
Är det vad vi vill i Sverige 2014. Skippa friheten. Låt samhället och dess politruker sköta våra miserabla liv från vaggan till graven.
Tror att inte det. Dagens samhälle består av tillräckligt kloka människor som vill styra sina egna liv. Det behövs inte en politisk elit som styr detaljerna hur vi medborgare väljer vare sig det gäller skolgång, vård eller ålderdom. Vi är kapabla att göra det själv.
Rosévin och vattenmelon dålig kombo
I sommartider och Almedalstider är fruktkompotter och drycker förhärskande. Årets blandning med vattenmeloner och rosévin skapar en politisk kombo som innebär en revolution. En farlig revolution. En segersötma på valdagen skulle snabbt förvandlas till en osmaklig och fadd baksmälla. Baksmälla på hur vi skulle hantera notan på 100 miljarder i skattehöjningar.
Valet den 14 september ser mer ut som en kommande vattendelare. Ska vi fortsätta med ett samhälle som värnar individen eller ska vi för höga principers skull förkastat in i ett samhälle där politruker styr vår vardag. Planekonomi har prövats och befunnen oduglig. Att då kastas in i en samhällsomdaning i feminismens och jämlikhetens täcken dold av en vänsteragenda gagnar ingen.
Jämlikhet är inget könstillhörande ut har att göra med hur vi som individer skapar vår vardag. Varje relation måste bygga på maxinalt utbyte av varandras olikheter.
Media SvD SvD2
Valet den 14 september ser mer ut som en kommande vattendelare. Ska vi fortsätta med ett samhälle som värnar individen eller ska vi för höga principers skull förkastat in i ett samhälle där politruker styr vår vardag. Planekonomi har prövats och befunnen oduglig. Att då kastas in i en samhällsomdaning i feminismens och jämlikhetens täcken dold av en vänsteragenda gagnar ingen.
Jämlikhet är inget könstillhörande ut har att göra med hur vi som individer skapar vår vardag. Varje relation måste bygga på maxinalt utbyte av varandras olikheter.
Media SvD SvD2
onsdag 2 juli 2014
Fjärde Almedals dagen
Taktiken håller i sig. På MP dag gjorde Alliansen ett grön utspel om ny stambana Stockholm-Jönköping och Göteborg samt Malmö. Till detta massor med nya bostäder. Medan MP hade miljöutspel om Östersjön. Ekobönder vid kustområden för att inte skapa mer problem med döda bottnar.
Det intressanta vara att varken doktor Romson eller jur kand Lööf tog hedern av varandra i debatten i Aktuellt. På akademikers vis var man förstående för den andres synpunkter. Höll med. Men...
SVTs debatt från Visby innehåll två delar. Den första om pappa och mammamånader i föräldraförsäkringen. Vem ska besluta om fördelningen? Politikerna eller föräldrarna ur ett barnperspektiv.
Andra intressanta debatten handlade om anställningsformer. Är striden på järnvägen och tågstrejken ett tecken på ett förgånget samhälle? Är det så att vår arbetsmarknad och dess regler byggd utifrån de monoliter som industrisamhället hade behov av?? Är trygghets begreppet fel definierat? Hur klar vi villkoren och tryggheten i ett samhälle som inte bygger på att man fysiskt tar sig till en plats för att lösa sina arbetsuppgifter??
Många är frågorna. Få är lösningarna. Nödvändigt att få igång samtalen hur vi skapar ett nytt ramverk på arbetsmarknaden som är långt ifrån det som krävdes i det forna industrisamhället. Är det den nya stora fackliga och politiska uppgiften?
Det intressanta vara att varken doktor Romson eller jur kand Lööf tog hedern av varandra i debatten i Aktuellt. På akademikers vis var man förstående för den andres synpunkter. Höll med. Men...
SVTs debatt från Visby innehåll två delar. Den första om pappa och mammamånader i föräldraförsäkringen. Vem ska besluta om fördelningen? Politikerna eller föräldrarna ur ett barnperspektiv.
Andra intressanta debatten handlade om anställningsformer. Är striden på järnvägen och tågstrejken ett tecken på ett förgånget samhälle? Är det så att vår arbetsmarknad och dess regler byggd utifrån de monoliter som industrisamhället hade behov av?? Är trygghets begreppet fel definierat? Hur klar vi villkoren och tryggheten i ett samhälle som inte bygger på att man fysiskt tar sig till en plats för att lösa sina arbetsuppgifter??
Många är frågorna. Få är lösningarna. Nödvändigt att få igång samtalen hur vi skapar ett nytt ramverk på arbetsmarknaden som är långt ifrån det som krävdes i det forna industrisamhället. Är det den nya stora fackliga och politiska uppgiften?
Noll och intet
Verkligheten verkar komma ikapp skolpolitiken. Alla förslag som MP, S och Alliansen gör i den heta politiska skolfrågan är tomt prat. Det finns inte lärare att tillgå. Varken till grundskolan eller förskolan. Den inslagna politiska vägen är totalt fel.
Om politiken tagit PISA-chocken på allvar hade vi sett andra lösningar. Den fråga som avgör ökat kunskapsresultat är hur vi ser till att skapa en effektivare skola. Hur får vi ut mer av de reformer som redan är sjösatta. Inte hålla på med att öka centralstyrningen som inte leder någon vart.
Alla skattemiljarder som föreslås hit och dit har ingen samhällsnytta. Det leder bara fel. Pengarna borde i så fall ägnas till att öka tilliten och förståelsen i samhället för lärarutbildningen. En satsning på att få kommande lärare att vara så dugliga att de klar det komplexa uppdraget att lära kommande generationer. Samtidigt som skolans kunskapsuppdrag anpassas till framtiden inte som nu dåtiden. Därför borde lärarutbildningen utbilda kommande lärare utifrån det samhälle vi är i och inte gårdagens.
Det hade varit smartare om vi i Sverige hade politisk enighet att göra som i broderlandet Finland. För att du ska få bli lärare måste du motivera varför just du ska bli lärare. Inte bara att man har en utbildning med filosofie magistergrad.
Åter en gång Finland - Sverige 1 - 0.
Media SvD
Om politiken tagit PISA-chocken på allvar hade vi sett andra lösningar. Den fråga som avgör ökat kunskapsresultat är hur vi ser till att skapa en effektivare skola. Hur får vi ut mer av de reformer som redan är sjösatta. Inte hålla på med att öka centralstyrningen som inte leder någon vart.
Alla skattemiljarder som föreslås hit och dit har ingen samhällsnytta. Det leder bara fel. Pengarna borde i så fall ägnas till att öka tilliten och förståelsen i samhället för lärarutbildningen. En satsning på att få kommande lärare att vara så dugliga att de klar det komplexa uppdraget att lära kommande generationer. Samtidigt som skolans kunskapsuppdrag anpassas till framtiden inte som nu dåtiden. Därför borde lärarutbildningen utbilda kommande lärare utifrån det samhälle vi är i och inte gårdagens.
Det hade varit smartare om vi i Sverige hade politisk enighet att göra som i broderlandet Finland. För att du ska få bli lärare måste du motivera varför just du ska bli lärare. Inte bara att man har en utbildning med filosofie magistergrad.
Åter en gång Finland - Sverige 1 - 0.
Media SvD
Tredje Almedals dagen
Paradoxernas dag i Almedalen. Efter Hägglunds trädgårdslektion igår var det en ny kompott som skulle tillredas idag. SD hade dagen. De började med ett utspel om att bankerna skulle betala pensionärerna skatt i SvD. Som inte det räckte hasplade Magdalena Anderson (S) ur sig samma sak. Snabbt fick hon bannor av sin företrädare Östros.
Påpassligt signalerande att detta var helt galet. Undra vad han skulle sagt om han inte bytt sida?
Men den som definitivt stal dagen var väl ändå Annie Lööf. Maramö tösen hade oförskämdheten att hålla presskonferens om avskaffandet av AF och lite annat på SD dag. Jimmie hade ingen lätt dag i mediebruset.
I morgon en ny dag och nya bullitiner från ön.
Påpassligt signalerande att detta var helt galet. Undra vad han skulle sagt om han inte bytt sida?
Men den som definitivt stal dagen var väl ändå Annie Lööf. Maramö tösen hade oförskämdheten att hålla presskonferens om avskaffandet av AF och lite annat på SD dag. Jimmie hade ingen lätt dag i mediebruset.
I morgon en ny dag och nya bullitiner från ön.
tisdag 1 juli 2014
Känd 3 åring, men oförstod
Treåring jag tänker på är skollagen. Idag för tre år sedan startade tillämpningen av den skollag som började gälla den 5 augusti 2010. En lag som ställde nya krav än den gamla lagen från 1985. En intensiv kampanj från Skolverket pågick under ett år. Där den nya lagen förklarades innan den skulle börja tillämpas. Min reflexion är hur väl föll den ut?
För det första förs skoldebatten utifrån andra styrprinciper än de som gäller i dagens skollag. Skollagen är inte bara en angelägenhet för huvudmännen. Utan lika mycket för skolledningen som lärarna. Makten över undervisningen har staten snyggt definierat i 1 kap 3 § som en angelägenhet mellan förskollärare, lärare och staten. Inte huvudmännen.
Många kommer högljutt att protestera eftersom offentliga och enskilda huvudmän har totalansvaret för utbildningen. Helt riktigt. Åter går man till skollagens 1 kap 3 § definieras utbildning som den verksamhet som skolan bedriver. Det som är runt själva undervisningen.
En maktfråga som inte många observerat. Idag har huvudmännen inget mandat att påverka vilken pedagogik som bedrivs i förskolan och skolan. Det är förbehållen förskolechefer, rektorer, förskollärare och lärare.
För det andra är fortfarande inte 4 kapitelet i skollagen tillämpat i den omfattning som behövs. Huvudmännen har sällan eller aldrig ett eget systematiskt kvalitetsarbete trots att lagen kräver ett kontinuerligt sådant. Tittar jag på Skolinspektionens nedslag har 9 av 10 huvudmän inte något sådant arbete hos sig själva.
Förskollärare och lärare har heller inte förstått att systematiskt kvalitetsarbete är en del av deras vardag. Kontinuerliga förbättringar i vardagen är avgörande för att öka kunskapsresultaten. Då inte bara elevers förmågor utan framför allt lärarnas pedagogiska metoder för lärandet. Där lärandekulturen är i centrum. Inte offerkulturen att det är andra omständigheter som gör att vi inte klarar skolan primära nyttigheter.
Samtidigt finns det en vanföreställning i skoldebatten, speciellt den politiska, att det är skillnad på kommunala och fristående skolor. Idag finns inte den skillnaden. Alla har samma krav på att undervisa efter samma läroplan oavsett det är en fristående eller kommunala förskola, grundskola eller gymnasieskola. Samtidigt har staten genom riktlinjerna i läroplanerna minskat det fria spelrummet i undervisningen. Detta har inte många lärare och rektorer uppdagat.
Så vad ska man ge för betyg på tillämpningen. Om jag skulle se från min begränsade horisont knappt godkänt. Nästan betyget F. Men eftersom det är min högst ovetenskapliga slutsats och saknar evidens är det nog troligare att lagens tillämpning får ett betyg E. Mycket finnas att göra. Det visar inte minst för gd på Skolverket Per Thullbergs utredning om skolpolitiska reformer (SOU 2014:14).
Så det är dags att treåringen växer vidare i vardagen.
Lästips: Handboken Från skollag till vardagsarbete, Skoldialogen. www.skoldialogen.se
För det första förs skoldebatten utifrån andra styrprinciper än de som gäller i dagens skollag. Skollagen är inte bara en angelägenhet för huvudmännen. Utan lika mycket för skolledningen som lärarna. Makten över undervisningen har staten snyggt definierat i 1 kap 3 § som en angelägenhet mellan förskollärare, lärare och staten. Inte huvudmännen.
Många kommer högljutt att protestera eftersom offentliga och enskilda huvudmän har totalansvaret för utbildningen. Helt riktigt. Åter går man till skollagens 1 kap 3 § definieras utbildning som den verksamhet som skolan bedriver. Det som är runt själva undervisningen.
En maktfråga som inte många observerat. Idag har huvudmännen inget mandat att påverka vilken pedagogik som bedrivs i förskolan och skolan. Det är förbehållen förskolechefer, rektorer, förskollärare och lärare.
För det andra är fortfarande inte 4 kapitelet i skollagen tillämpat i den omfattning som behövs. Huvudmännen har sällan eller aldrig ett eget systematiskt kvalitetsarbete trots att lagen kräver ett kontinuerligt sådant. Tittar jag på Skolinspektionens nedslag har 9 av 10 huvudmän inte något sådant arbete hos sig själva.
Förskollärare och lärare har heller inte förstått att systematiskt kvalitetsarbete är en del av deras vardag. Kontinuerliga förbättringar i vardagen är avgörande för att öka kunskapsresultaten. Då inte bara elevers förmågor utan framför allt lärarnas pedagogiska metoder för lärandet. Där lärandekulturen är i centrum. Inte offerkulturen att det är andra omständigheter som gör att vi inte klarar skolan primära nyttigheter.
Samtidigt finns det en vanföreställning i skoldebatten, speciellt den politiska, att det är skillnad på kommunala och fristående skolor. Idag finns inte den skillnaden. Alla har samma krav på att undervisa efter samma läroplan oavsett det är en fristående eller kommunala förskola, grundskola eller gymnasieskola. Samtidigt har staten genom riktlinjerna i läroplanerna minskat det fria spelrummet i undervisningen. Detta har inte många lärare och rektorer uppdagat.
Så vad ska man ge för betyg på tillämpningen. Om jag skulle se från min begränsade horisont knappt godkänt. Nästan betyget F. Men eftersom det är min högst ovetenskapliga slutsats och saknar evidens är det nog troligare att lagens tillämpning får ett betyg E. Mycket finnas att göra. Det visar inte minst för gd på Skolverket Per Thullbergs utredning om skolpolitiska reformer (SOU 2014:14).
Så det är dags att treåringen växer vidare i vardagen.
Lästips: Handboken Från skollag till vardagsarbete, Skoldialogen. www.skoldialogen.se
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)