Med stor häpnad har jag läst styrelsen för SKLs positionspapper. Något mer verklighet främmande har jag inte läst. Man skulle kunna tro att SKLs ordförande och övriga ledamöter lever på en annan planet.
Uppenbarligen har man inte läst Skollagen (2010:800), Lpfö 98, Lgr 11 och Läroplan för gymnasieskolan. Framför allt har man inte lärt sig skillnaden på vad utbildning är och undervisning. Det senare har inte SKL eller för den delen skolhuvudmännen med att göra. Det är förskollärarnas och lärarnas domän som staten direktstyr via läroplaner, kursplaner och ämnesplaner.
Det enda intressanta med dokumentet är att de är sura på att de måste stå med pengar till fristående grund- och gymnasieskolor, men inte ha makten av tillsyn av dem. En intressant fråga i sig rent politiskt. Kommunerna har rätt att göra tillsyn på fristående förskolor, fritidshem och pedagogisk omsorgsverksamhet (fd dagbarn vårdare) men inte de som staten, via Skolinspektionen, ger tillstånd till. I och för sig kan man fundera på lämpligheten i att samma myndigheter ger tillstånd och sedan granskar.
Verkar fortfarande vara stor okunskap i det kommunala ledet över hur man ska ta sig ann sitt uppdrag i skolväsendet. En riktig utbildningsverksamhet kanske skulle behövas så politikerna vet vad de är satta att leda.
Källa SKL
Kunskapens trädgård
lördag 25 augusti 2012
Att vara eller inte vara
I torsdags höll Björklund pressträff om utredningen om kommunaliseringens effekter på svenskt skolväsende. Uppdraget har gått till statsvetaren Leif Lewin. Genast kom en massa applåder och underliga slutsatser. En att utredningen skulle komma med slutresultatet förstatligande.
Ingenstans i pressträffen hörde jag Björklund nämna att utredningen skulle komma fram till förslag på organisatoriska förändringar av skolan. Det kommer nog att bli i den utredning som riksdagen beställt. Där vill man bland annat se effekterna av det fria skolvalet utredas.
Samtidigt gör debattör slutsatsen att denna utredning kommer att ligga som underlag för valrörelsen 2014 för FP. Underligt, jag har för mig att Björklund sa att denna utredning var resultatet av Alliansens manifest. Att skolväsendet kommer upp i valrörelsen 2014 är ingen okvalificerad gissning, men inte på grund av denna utredning. Än har inte Karl-Petter Thorwaldssons uppmaning, från Almedalen 2012, till borgfred på skolans område infriats.
För övrigt anser jag att man inte ska dra slutsatser förrens man har direktiven i tryckt form.
Media Regeringskansliet
Ingenstans i pressträffen hörde jag Björklund nämna att utredningen skulle komma fram till förslag på organisatoriska förändringar av skolan. Det kommer nog att bli i den utredning som riksdagen beställt. Där vill man bland annat se effekterna av det fria skolvalet utredas.
Samtidigt gör debattör slutsatsen att denna utredning kommer att ligga som underlag för valrörelsen 2014 för FP. Underligt, jag har för mig att Björklund sa att denna utredning var resultatet av Alliansens manifest. Att skolväsendet kommer upp i valrörelsen 2014 är ingen okvalificerad gissning, men inte på grund av denna utredning. Än har inte Karl-Petter Thorwaldssons uppmaning, från Almedalen 2012, till borgfred på skolans område infriats.
För övrigt anser jag att man inte ska dra slutsatser förrens man har direktiven i tryckt form.
Media Regeringskansliet
fredag 24 augusti 2012
Då vet vi
Oslo tingsrätt dömde kl:10.00, 24 augusti 2012, Anders Bering Breivik till fängelse för sina handlingar. Helt riktigt. Med det får han ta straffet för sina handlingar. Han är rätt och slätt en terrorist.
Den andra möjligheten hade tätt sig helt felaktig. Morden och bomben var en politisk handling och inget annat. Soldater brukar våld som sin yttersta handling för att nå sina resultat. Det är det vi har militärer till och som alla väpnade konflikter handlar om.
Om vi sedan ska förstå eller inte förstå de handlingar som ABB gjorde 22 juli 2011 är en helt annan fråga. Vet inte om det ens är värt möda. Men man kan alltid fundera över om handlingar är moraliskt motiverade. Ja, utifrån den världsbild och den politiska handling som finns bakom dåden. Det må gälla de allierades handlingar under andra världskriget som motståndsrörelsen. Må gälla USAs angrepp på Irak och de handlingar vi sett efteråt. Är de moraliskt försvarbara som handling?
Världen skulle uppenbarligen var väldigt konstig om vi så fort mord eller våldshandlingar tillgrips av individer förklara det som psykiskt sjuka. I så fall skulle alla militärer var just så beskaffade, eftersom hela idén med militärt försvar handlar om legitimerat mördande för att nå målet för en politisk idé.
Media DN
Den andra möjligheten hade tätt sig helt felaktig. Morden och bomben var en politisk handling och inget annat. Soldater brukar våld som sin yttersta handling för att nå sina resultat. Det är det vi har militärer till och som alla väpnade konflikter handlar om.
Om vi sedan ska förstå eller inte förstå de handlingar som ABB gjorde 22 juli 2011 är en helt annan fråga. Vet inte om det ens är värt möda. Men man kan alltid fundera över om handlingar är moraliskt motiverade. Ja, utifrån den världsbild och den politiska handling som finns bakom dåden. Det må gälla de allierades handlingar under andra världskriget som motståndsrörelsen. Må gälla USAs angrepp på Irak och de handlingar vi sett efteråt. Är de moraliskt försvarbara som handling?
Världen skulle uppenbarligen var väldigt konstig om vi så fort mord eller våldshandlingar tillgrips av individer förklara det som psykiskt sjuka. I så fall skulle alla militärer var just så beskaffade, eftersom hela idén med militärt försvar handlar om legitimerat mördande för att nå målet för en politisk idé.
Media DN
onsdag 22 augusti 2012
Räddhågset om gymnasieskolan
Genomlysningen av gymnasieskolan avslutas i SvD med att LRs ordförande Metta Fjelkner är orolig för att skolkoncerner kommer att ägas av utlänningar. Är hon dåligt påläst eller använder hon bara den största koncernen som slagträd. Den är ju som bekant ägt av det till Wallenberg närstående bolaget EQT.
Hon verkar helt bortse från att två av skolkoncernerna ägs av utländska riskapitalister. Så var är problemet. Den svenska lagstiftningen påbjuder att verksamheten drivs efter svenska regler oavsett vem som äger dem.
Dessutom vad skulle en översyn ge för resultat? Ökad regelring? Återgång till hur det var innan fristående skolor tilläts? Och vad har politiker med att göra att skolor använder en del av pengarna till marknadsföring?
När det gäller antal skolor rundar Metta Fjelkner att det faktiskt är staten som ger tillstånd till att driva skolor. Skolmarknaden är inte en marknad med fri etableringsrätt. Skolinspektionen har på senare tid kraftigt ökat sina avslag på ansökan om att få starta eller ta över verksamheter som fallerat.
Media SvD
Hon verkar helt bortse från att två av skolkoncernerna ägs av utländska riskapitalister. Så var är problemet. Den svenska lagstiftningen påbjuder att verksamheten drivs efter svenska regler oavsett vem som äger dem.
Dessutom vad skulle en översyn ge för resultat? Ökad regelring? Återgång till hur det var innan fristående skolor tilläts? Och vad har politiker med att göra att skolor använder en del av pengarna till marknadsföring?
När det gäller antal skolor rundar Metta Fjelkner att det faktiskt är staten som ger tillstånd till att driva skolor. Skolmarknaden är inte en marknad med fri etableringsrätt. Skolinspektionen har på senare tid kraftigt ökat sina avslag på ansökan om att få starta eller ta över verksamheter som fallerat.
Media SvD
Entreprenörskap
Något mer svårdefinierat ord rent skattemässigt än ordet entreprenörskap finns inte. Redan en ordboksvandring ställer till problem.
Ordboken definierar ordet entreprenör som person eller firma som åtar sig entreprenad. Ordet entreprenad definieras med åtagande att mot viss ersättning utföra stora arbetsuppgifter. Redan här börjar det bli besvärligt. Blandar vi i det engelska ordet entrepreneur definieras ordet till svenska med företagare, entreprenör eller mellanhand.
Med åren har detta ord kommit att symboliserar två saker i Sverige. Dels för de som jobbar i byggsektorn. Där står begreppet för de som bygger huset, en entreprenör. Dels de som allmänt pratar om de företagare som har förmåga att start eller köpa företag och driva upp dem till stora verksamheter.
Genast kommer gränsdragnings problemet. Vem är entreprenör? Är det alla som startar ett företag eller är det en speciell kategori företagare?
PJ Anders Linders tankar är goda i hans ledare Forskningspengar är bara början. Problemet är hur ska man avgränsa och definiera entreprenörskapet? Se definitionen ovan. Enklast vore att sänka bolagsskatten och plocka bort fåmansbolagsreglerna. Då kanske det skulle kunna bli fart på tillväxten av små företag som skapar jobb.
Media SvD
Ordboken definierar ordet entreprenör som person eller firma som åtar sig entreprenad. Ordet entreprenad definieras med åtagande att mot viss ersättning utföra stora arbetsuppgifter. Redan här börjar det bli besvärligt. Blandar vi i det engelska ordet entrepreneur definieras ordet till svenska med företagare, entreprenör eller mellanhand.
Med åren har detta ord kommit att symboliserar två saker i Sverige. Dels för de som jobbar i byggsektorn. Där står begreppet för de som bygger huset, en entreprenör. Dels de som allmänt pratar om de företagare som har förmåga att start eller köpa företag och driva upp dem till stora verksamheter.
Genast kommer gränsdragnings problemet. Vem är entreprenör? Är det alla som startar ett företag eller är det en speciell kategori företagare?
PJ Anders Linders tankar är goda i hans ledare Forskningspengar är bara början. Problemet är hur ska man avgränsa och definiera entreprenörskapet? Se definitionen ovan. Enklast vore att sänka bolagsskatten och plocka bort fåmansbolagsreglerna. Då kanske det skulle kunna bli fart på tillväxten av små företag som skapar jobb.
Media SvD
tisdag 21 augusti 2012
Lilla vän bli innovativ
Tre nationalekonomer ger sin syn på innovationspolitiken i ett debattinlägg på Brännpunkt. Visst de två benen de pratar om i artikeln är viktiga:
Ungefär samtidigt hade sjöfarten problem med fasta sken på fyrarna. Gustaf Dahlén löste problemet genom att skapa AGA-fyrarna med blinkande sken å AGA växte också till ett stor företag. På senare tid har vi TetraPak som grundade sin framgång på att lösa ett distributionsproblem. Även IKEA startades för att lösa ett distributionsproblem med skrymmade transporter av möbler.
Den fråga man borde ställa sig är hur såg jordmånen ut för att dessa innovationer kunde omsättas till världsdominerande företag och hur de överlevt så många år. Sverige lider inte av att det är brist på innovationer utan snarare varför det inte skapas några nya företag som kan exploatera idéerna.
Media SvD
Innovationspolitiken bör därför stå på två ben: För det första att förbättra kvaliteten i skola, högre utbildning och forskning, och för det andra att förbättra möjligheterna för entreprenörer att utmana det gamla och omvandla ny kunskap till varor, tjänster och nya organisationer. I en liten och öppen ekonomi är det andra benet viktigast.Allt detta är nog gott. Vi behöver utbilda kommande ingenjörer och naturvetare. Problemet är bara att se hur innovationer,som skapa svensk industri för hundra år sedan, sprang ur behov av förbättringar av olika tekniska lösningar. De sfäriska kullagret uppfanns för att täcka behovet av att minska driftstörningar när stela kullager havererade på axlarna till spinnmaskinerna i Göteborg. Sven Winquist startade SKF som på fem år var internationellt och fanns i 35 länder.
Ungefär samtidigt hade sjöfarten problem med fasta sken på fyrarna. Gustaf Dahlén löste problemet genom att skapa AGA-fyrarna med blinkande sken å AGA växte också till ett stor företag. På senare tid har vi TetraPak som grundade sin framgång på att lösa ett distributionsproblem. Även IKEA startades för att lösa ett distributionsproblem med skrymmade transporter av möbler.
Den fråga man borde ställa sig är hur såg jordmånen ut för att dessa innovationer kunde omsättas till världsdominerande företag och hur de överlevt så många år. Sverige lider inte av att det är brist på innovationer utan snarare varför det inte skapas några nya företag som kan exploatera idéerna.
Media SvD
lördag 18 augusti 2012
Pengar som styr
Utvecklingen i skolmarknaden för gymnasieskolor riskerar till en pedagogisk enfald, likt den kommunala skolan. När kriser kommer och det är pengar och uthålliga ägare som styr får vi den utveckling vi ser i den övermogna gymnasie skolmarknaden. Inget konstigt i det.
Det som är skrämmande är att vi är på väg till en gymnasieskola som fungera lika. En kommunal och en privat, som båda är planekonomier till en viss grad. De är och beter sig på ett likartat sätt. Därför bör den statliga styrningen bli extra noga i sin bevakning av de pedagogiska verksamheterna.
Det som inträffar när du har stora aktörer är att rörligheten minskar och du får en tröghet i systemet. En tröghet som sällan premierar en kvalitativ ökning av måluppfyllelse. Detta är speciellt oroande i en bransch här kunden har en svag ställning i förhållande till utövarna.
Media SvD
Det som är skrämmande är att vi är på väg till en gymnasieskola som fungera lika. En kommunal och en privat, som båda är planekonomier till en viss grad. De är och beter sig på ett likartat sätt. Därför bör den statliga styrningen bli extra noga i sin bevakning av de pedagogiska verksamheterna.
Det som inträffar när du har stora aktörer är att rörligheten minskar och du får en tröghet i systemet. En tröghet som sällan premierar en kvalitativ ökning av måluppfyllelse. Detta är speciellt oroande i en bransch här kunden har en svag ställning i förhållande till utövarna.
Media SvD
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)