Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

måndag 30 augusti 2010

Blir du bildad lilla vän?

Skolan är på tapeten i valtider, mer än vad opininsmakarna möjligen tänkt sig. En evig diskussion tycks var i vilken grad skolan bidrar till kommande generationer bildning för att föra samhället vidare. Christian Ottesen tar idag upp ämnet i SvD på sidan "Under strecket".

En betraktelse i många stycken intressant. Jämförelsen mellan 1842 års folkskolestadga och Lpf 94 är slående. Att bildningsuppdraget är lika då som nu. I 1842 års folkbildningsstadga:

"samhällets högre ändamål icke kunna vinnas om dess medlemmar lämnas åt råhet och okunnighet, så har Staten både skyldighet att vaka över och befordra folkbildningen, samt rättighet att av varje samhällsmedlem fordra åtminstone det kunskapsmått, varförutan han icke förmår inse sin bestämmelse eller rätt uppfylla sina plikter"
Formuleringen i Lpf 94:

"Huvuduppgiften för de frivilliga skolformerna är att förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att eleverna ska tillägna sig och utveckla kunskaper. Utbildningen ska främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor, som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet."
Formuleringarna är intressanta, att staten värnar om att skolan ska se till att utveckla samhället med väl fungerande människor och medborgare. En paradox som å ensida förhindrar att diktaurer utvecklas å andra sidan en utbildad befolkning som inte dansar efter överhetens pipa.

Det som kan bekymra en mest, om nu staten ska värna utveckling, är varför kunskapsresultatet är på ett sluttande plan sedan mätningarna började. Många förklaringar finns. Segregation, invandring, understimulerade elever, standardlösningar på de pedagogiska uppläggen, mm. Den största underlåtelsesynden står nog staten själv för. Staten har inte haft en effektiv uppföljningsapparat som vaktat att kommunerna följt sitt uppdrag. Kommunaliseringen har givit en skola som på inte sätt är likvärdig och levererar inte bildade elever som det en gång var tänkt.

I sin artikel tar Christian Ottesen upp en diskussion baserad på en forskningsrapport från Cliffordson om betygsinfationen och konkurrensen som orsaker till varför lärare sätter högre betyg än motiverat. Samtidigt som stridbara föräldrar styr och pressar lärare att sätta högre betyg på deras barn. Allt beror på skolpengen.

Fråga infinner sig snabbt: Är det makten över pengarna som gör att skolan presterar som den gör?

Nja, skulle jag vilja säga. Det är nog mera fundamental saker som gör att det ser ut som det gör i skolan. En skola där lärarnas kunskap om bedömning, betyg och analys är eftersatt. Där bedömningarna mer speglar hur elever uppför sig eller lämnar in uppgifter istället för att bedöma kunskapen efter uppsatta mål.

I alla verksamheter som producerar undermåliga produkter blir inte långlivad. Kvalitet i utförandet är en konkurrensfaktor. I den stund man får en ledande spelare i branschen är det en överlevnadsfråga. Fordonsindustrin är ett typ exempel på detta. Japanerna tog till sig kvalitetstänket och började förbättra i små steg. När de var ikapp och blev världsledane med hög kvalitet, ur kundens synvinkel, på bilarna var det bara för övriga världen att hänga på för att överleva.

Samma gäller i skolan. Ska skolan överleva som den samhällsutvecklar den varit allt sedan 1842 måste den åter övervinna det pedagogiska innehållet. Ett innehåll som ska vara likvärdig oavsett om du bor i Rosengård eller Danderyd. Skolan har sin chans nu att realisera sitt uppdrag genom tillkomsten av ny skollag, nya läroplaner och kursplaner.

Aldrig förr har skolan haft en platform att stå på som innebär att de kan lova: Hos oss blir du bildad lilla vän!

3 kommentarer:

  1. Ingrid Carlgren diskuterar också bildningbegreppet - men kommer till helt andra slutsatser:
    http://www.skolaochsamhalle.se/skola/ingrid-carlgren-vad-gor-vi-at-de-vaxande-klyftorna/

    SvaraRadera
  2. Mats - så kan vara. Men den betraktas utifrån en innestängd värld där lärosäten och lärare inte lyft sig från Lgr80 materian och SÖs detaljstyrning.

    Sammtidigt som vi idag har en massiv konkurrens om kunskaperna från den nya ekonomierna. Ser vi inte upp kommer Sverige att vara en B-nation med svårigheter att klara välfärden.

    SvaraRadera
  3. Läst, grubblat och funderat // A-m

    SvaraRadera