Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

lördag 29 januari 2011

Rätt från början...

..och hela vägen!

Är en liten devis jag brukar använda när jag beskriver det här med kvalitet. Kvalitet är inget annat än att uppfylla ställda krav från kunder. För att lyckas med att leverera rätt kvalitet på en vara eller tjänst är det viktigt att allt samverkar från behovet till leveransen. Redan fel i första ledet i marknaden leder till att man halkar in i felträsket. Ett felträsk som eskalerar i storlek ju närmare man kommer leveransen.

Vad är nu detta för beskrivning, ju en beskrivning över hur man kan välja rätt väg och styr mot mål genom hela arbetsflödet. Det som kallas processer.

Låt mig åter ta hjälp av ISO 9000 och SIQ-modellen.

Enligt ISO 9000 står processinriktining för:
Ett önskat resultat uppnås mer effektivit när aktiviteter och tillhörande resurser hanteras som en process.
SIQ-modell beskriver det som en processorientering med innebörden:
Organisationens verksamhet skall ses som processer som skapar värde för kunderna. Processorientering stimulerar till att analysera och förbättra arbetsflöden och arbetsorgansiationen och lägger grunden för kundorienterad verksamhetsutveckling. 
Mot bakgrund av detta är det intressant att fundera över hur förskolans och skolans undervisning ser ut. Speciellt utifrån begreppet kunder i SIQ-modellens definition. Är det bara barnen och eleverna eller är det samhället i form av regering och riksdag? Vilket spelar kanske inte så stor roll. Sätt in något av orden i förförra meningen istället för kunderna blir det en spännande tolkning.

I tidigare blogginlägg, kring styrprinciperna och grundläggande värderingar, har jag beskrivit dessa utifrån en mognadstrappa. Gör vi liknande för processer finns det på lägsta trappsteget en organisation som kännetecknas av funktion/moment frikopplade från varandra. Nästa trappsteg har dessa integrerats omvandlats till det vi känner igen som löpande band. Att saker kommer till i väl valda sekvenser med hög fragmentisering. Tredje trappsteget i mognadstrappen kännetecknas av flöden där det primära är att korta tiden i arbetesflödena och minska tidstjuvarna. På den högsta trappsteget är det en fullt utvecklad verksamhet som bygger på affärsprocess orientering. Översätt detta till skolans värld skulle det kunna vara så att skolan organiserades utefter tänket i de skolformsvisa läroplanerna.

Det här är en av de svårare sakerna för förskolan och skolan. Det ställer helt nya krav på det pedagogiska arbetet och individens medverkan för att nå resultat. För det är ju trots allt så att kunden, i detta fall barn och elever, medverkar i framdrivningen av undervisningen. Samtidigt utförs undervisningen i en kedja av händelser som ytterst styrs av ett växelspel mellan förskolläraren - barnet eller läraren - eleven.

Hur detta kommer att tillämpas i förskolan och skolan ska bli intressant att se nu när nya skollagen tilldelar förskolchefer och rektorer rollen att ansvara för den inre organisationen. Huvudmännen får vackert stanna vid skolgrinden i framtiden.

Det är spännande och se om detta leder till en förskola och skola som levererar kunskaper genom att organisera sig på ett sätt som innebär mer för pengarna. Med ett förhållningssätt hos förskollärare eller lärare att undervisa "rätt från mig" så barn och elever kan omvandla ämneskoden blir "rätt till mig".

Källor:
ISO 9000:2000, Ledningssystem för kvalitet - Principer och terminologi
SIQ-Modellen, 2010.
Skollagen SFS 2010:800
Tjänstekvalitetens hörnstenar, Studentlitteratur, 1995

7 kommentarer:

  1. Det finns en mentalitet i skolans värld om att elever ska få börja på ett nytt blad som går helt fullständigt på tvären mot processer och den tankegång du genomför. Jag har alltid förvånats över detta i mitt tycke oerhört dåliga överlämnande. Istället borde en överlämnande lärare ha ett ansvar för att eventuella elevproblem tas om hand av nästa fas i skolkedjan. Till och med ett ansvar för att hjälpa till då förkunskaperna är otillräckliga, då skulle vi kanske få en minskning av "snälla G" för att slippa ifrån en elev.

    SvaraRadera
  2. Intressant Jan, kan det ha att göra med att skolan har problem med detta för att de under så många år inte använt Lpo94 och Lpf94 i sitt pedagogiska arbete?

    Ingen är ett nytt blad, möjligen när vi föds, utan alltid summan av det vi för tillfället lärt oss. Då oavsett det är livets hårda skola eller kunskap genom undervisning.

    Ordet progression borde vara bekant för förskollärare och lärare. Det är ju det hela skolan handlar om, inlärning av ämneskunskaper och knäckande av dess koder beroende på mognadstillväxten i hjärnan.

    Därför ska det bli spännande och se hur skolan tar sig ann detta när systematiskt kvalitetsarbetet i det pedagogiska arbetet, utifrån Lpfö98, Lgr11 och Lpf94, ska tillämpas utifrån kraven i nya skollagen. Då måste förskolan och skolan ha en kedja händelser som hänger ihop i undervisningen, det som heter processer.

    Det intressanta är att det inte är en omöjlighet. Finns skolor som kommit långt i detta tänk. Så det går!

    SvaraRadera
  3. Har du läst Ulf Blossings bok "Förbättringsarbete i praktiken" som tydligen används inom skolvärlden. Jag har bara läst en del referat men häpnar över att det känns som minst tjugo år äldre än det som används i företagsvärlden. Den flexiblitet och utgångspunkt i befintlig organisation som numera används vid kvalitetsarbete verkar helt saknas. En ren pappersprodukt, av någon som aldrig har jobbat i praktiken.

    Det här är ditt specialgebit så jag hoppas på hjälp med att tämja den här besten.

    SvaraRadera
  4. Ska försöka hjälpa dig. Det brukar sällan vara av godo när forskare, än mindre docenter, ger sig in på detta gebit.

    De är rörande efter oss praktiker. Och definitivt har noll förståelse för kultur och ledarskapets betydelse för att nå resultat.

    Skrik till vad du tycker är upp åt väggarna. Ett är säkert förskolan och skolan är ett u-land i modernt mål- och resultatstyrande.

    SvaraRadera
  5. Intressanta tankar - jag länkar här:

    http://www.huffingtonpost.com/heather-wolpertgawron/post_1510_b_803488.html

    SvaraRadera
  6. Följande lilla OH serie är ett bra exempel på hur tankarna byggs upp: http://www2.vasteras.se/proaros/larforum/Shared%20Documents/060322BlossingFaser3.pdf

    Det här är å ena sidan en OH serie som liknar mängder av de jag sett förr att förklara gången vid ett förbättringsarbete men samtidigt när de redogör för målen och pratar om "har blivit en vana" och har mycket fokus på "motståndet vaknar på allvar" så liknar dokumentet bara ett förändringsarbete och det handlade om stora uppsägningar. Alla andra förändringsarbeten jag mött är fyllda med tankar om den ökade entusiasmen när saker börjar genomföras.

    Du kan nog ha rätt om kompetensen, jag har inte hittat några erfarenheter vare sig från organisatorisk forskning eller av organisationsförändringar i praktiken hos Ulf Blossing.

    SvaraRadera
  7. @sspirit, ska kolla.

    @Jan, vad då en vana? Då har man fattat noll om vad förbättringsarbete är. Där gäller evighetsmaskinen Deminghjulet. Plan-Do-Check-Act.

    Och det är så långt bort från vad forskningen pratar om. De skulle, i varje fall på den pedagogiska sidan slänga ut den!

    Nu var jag stygg, men jag blir heligt förbannad när klåpare, oavsett bildningsnivå, ger sig ut och tror att de kan saken. Har faktiskt ägnat ett yrkesliv kring frågorna och vet vad som gäller. Blossing & Co vet definitivt inte det.

    SvaraRadera