Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

tisdag 8 januari 2013

Kvartalspolitik

Skolan har blivit politikens kvartalspolitik. Verkar som alla vill trumfa över varandra i att tala om hur skolan ska prestera resultat. Istället för att en gång för alla skapa borgfred på skolans område. Det är ändå inte politikerna eller skolsystemet i sig som presterar resultat. Håller med analysen från Maria Sundén Jelmini:
Det verkar ha gått troll i det svenska utbildningssystemet. Hur mycket som än görs, tycks kurvorna fortsätta att peka åt fel håll. Reformtempot tycks i stället ha blivit sitt eget problem, där lärare uppger att de översvämmas av dokumentation och nya regler.
Men det är ett fel med denna analysen. Lärarnas syn på sitt arbete. Offerkulturen är förhärskande och om det någon gång skulle gå bra är det bara tur. Skolan måste skaffa sig en lärandekultur. En kultur som bygger på elevers lärande i centrum. Hur man lyckas vända denna kultur avgör om vi ska se något ökade resultat. Samtidigt som samhället mer måste bli bildningsinriktat. Där de unga ser nyttan av att ha kunskaper. Där har vi vuxna ett stort uppdrag att genomföra.

Detta innebär att skolan måste gör rätt saker rätt. Så sker inte idag. Varken huvudmän, rektor eller lärare har satt sig ned att funderat vad de nya styrdokumenten innebär för utbildningens verksamheten och dess undervisning. Hur får vi kedjan planera-undervisa-utvärdera-förbättra att fungera i skolvardag. När det är gjort är det dags att fundera vilken pedagogik skapar förutsättningarna för att alla elever ska nås just sitt kunskapsmål. Det är inte eleverna det är fel på utan det sätt lärarna lär ut.

När det inträffar är det dags att se att kunskapresultaten lyfter. Men det är ingen kvick fix. Det kommer att ta tid. Den politiska kvartalpolitiken måste upphöra. På riksplanet kan man inte gör något mer. Däremot är det hög tid att kommunala huvudmännen tar sitt ansvar och slutar använda skolan som bugetreglator. Genom att dra ned resurser äventyrar man skolans möjligheter att utföra det nationella uppdraget.

För övrigt anser att lärare och rektorerna ska ha rätt jordmån att utveckla sin pedagogik så vi når ökade kunskapsresultat. I annat fall kommer Sverige inte klara att vara en kunskapsnation.

Media SvD

2 kommentarer:

  1. Oh kloka ord, mycket kloka ord!! Håller med dig i allt!

    Just vad gäller styrdokument och förmågan att använda dem på bästa sätt har jag mycket tankar kring. Sprungen ur läkemedelsbranschen som är en väldigt styrd bransch har jag i många år försökt propagera för rektorer och lärare, vikten av att inte falla i fällan att springa på varje krav/dekret som kommer, utan att först tänka efter!

    Det som krävs är just tanken - hur gör vi detta till vårt? Hur kan vi uppfylla huvudmäns krav på redovisning/kvalittsuppföljning eller vad det nu bottnar i, på ett sätt som först och främst gagnar OSS SJÄLVA? Det gäller att ifrågasätta och fundera, testa och göra om, utvärdera och diskutera.

    Först när skolor, rektorer, lärare, gör styrdokumenten till sina egna, ser kopplingar, vinster, positiva bieffekter och så vidare, kommer de ge en positiv effekt.

    Och ja, det tar tid. Desto viktigare att sätta igång bums! :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Helena, kunde inte sagt det bättre själv.

      Det som är trösterikt med de nya styrdokumenten, speciellt skollagen, är den stora valfriheten att jobba efter eget huvud bara man uppfyller de fastställda målen. Det som brukar kallas likvärdighet.

      Så pang på rödbetan bara;)

      Radera