Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

söndag 19 mars 2017

På drift med skolpolitiken

Två nya kändisar går i sängs med de två förutsägbara skoldebattörerna Sten Svensson och Daniel Suhonen. En docent i nationalekonomi och en gammal finansman. Den senare tidigare ordförande i föreningen som äger Carlssonsskola på Östermalm i Stockholm.
                                                  Carlssonsskola
Debattörerna går till storms mot segregationen i skolan. Och pratar om de klassresor som min generation kunde göra. Vi gjorde det i den underbara grundskolan och senare gymnasiet med vidare eftergymnasiala studier på universitet, handelshögskolor och tekniska högskolor. Det intressanta i denna debatt är att debattörerna lutar sig mot PISA 2015 och den likvärdighetsundersökning som gjordes inom ämnet naturkunskap. Av sex faktorer som mäter likvärdigheten är tre sämre. Frågan som infinner sig är det likvärdigheten i naturkunskap som är problemet eller är det generellt för hela skolan? Jag lutar mot att det gäller naturkunskap.

Dessutom skorrar det lite när en person som Mats Arnhög gör sig tolk för att skolan är segregerad. Han är gravt medskyldig i så fall till att cementerar segregationen genom att själv varit ordförande för den anrika privatskolan Carlsson. Här har samhällseliten drillats genom åren. Det var först när skolan fick möjligheter att ta in elever utifrån genom skolpengen och valfriheten som skolan överlevde. Här gjorde förre rektorn Pia Lindberg ett beundransvärt jobb att vända en skola på ruinens brant till en mönsterskola.

De fyra debattörerna skriver:
Enligt aktiebolagslagen ska ett aktiebolag ha som mål att gå med vinst. Drivkraften att vända sig främst till de elever som kostar lite att undervisa blir därför mycket stark för det är ju dessa som genererar den största vinsten. De fungerar väl i skolan och presterar bra även med låg lärartäthet och de behöver inget eller lite extra stöd för att nå målen. Den skolpeng dessa elever tilldelas räcker väl till att täcka de kostnader aktiebolaget har för utbildningen och det blir dessutom över till vinst.
Många saker finns att säga om denna mycket förenklade bevisföringen. För det första är det skollagen, som speciallag, som tar över en allmän lag som aktiebolagslagen (ABL). Det innebär att skolan är inte fri att besluta VAD som ska undervisas i på skolan. Detta gäller i lika hög grad den kommunala skolan. Politikerna i kommunfullmäktige har inget kommunalt självstyre när det gäller skolan.

För det andra är det en ren felbeskrivning att fristående skolor skulle bara ägna sig åt de elever som har minst problem i skolan. Ta bara Kringlaskolan i Södertälje. Den ligger i utanförskapsområdet Geneta. Ditt har Japanska forskare vallfärdat för att se hur skolan jobbar med specialpedagoger. Ett annat exempel är fristående skolor på Järvaområdet som lyckas väl med integration och anpassning av elever från segregerade områden med höga betygssnitt och meritvärden.

För det tredje, hur kan det vara möjligt att dessa skoldebattörer förordar allt annat än skolaktiebolag. Man undrar hur en civilekonom och en docent i nationalekonomi inte lärt sig bättre. Den enda bolagsformen som har en offentlig och transparent bokföring är aktiebolag. Övriga associationsformer har inga krav på att någon myndighet granskar deras ekonomi. Något skumt är det när man förordar att man flyttar över övervakningen enbart till Skolinspektionen i den tillsyn de har av alla fristående skolor som fått tillstånd av staten att driva skolverksamhet.

För övrigt anser jag att skolvalet är en medborgerlig rättighet. Politiker ska inte välja var elever går i skolan. Därtill, segregationen är inget skolproblem, utan ett större samhällsproblem som skolan enskilt inte kan lösa.

Media DN
Blogginlägg Pluraword
Åter dessa Japaner
Wikipedia:
Anne-Marie Pålsson
Mats Arnhög 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar