Stora kvalitetsskillnader - kursplan behövs i förskolan

Svensk förskola är inte världsledande längre. Problemet i förskolan är inte barngruppernas storlek i sig utan avsaknad av en schemalagd utbildning.

En del förskolor har börjat strukturera upp sin undervisning genom att ha tema fastlagda i olika former av årshjul. Vad gör förskolan varje månad vad gäller grundverksamhet, möten och undervisning. När jag läser Sonja Sheridan, Pia Williams, Inger Pramling Samuelson och Elisabeth Mellgrens debattinlägg i GP (28/3) skriver de:

Studier visar också att kvaliteten i svenska förskolor både inom och mellan kommuner varierar stort. Det ger barn ojämlika förutsättningar för välmående, lärande, och en likvärdig start i livet.

De föreslår att förskolan behöver ändra sin organisation och att bryta traditionella mönster och tänka utanför ramarna. Att schemalägga utbildad och kompetent personal under den tid på dagen då merparten av barnen är där kan vara ett första steg.

Dagens läroplan Lpfö 98/16 har krav på att förskolan ska utveckla barns lärande inom ett antal områden. Där finns 22 mål som förskolan ska sträva efter. Det innebär att dagens förskolan har inga klara och tydliga övergripande mål som i grundskolan. Sky is the limit. Det säger sig själv att här finns ett problem med likvärdighet i svensk förskola. Debattörerna skriver:

Skollagen fastställer att förskolan ska vara av hög och likvärdig kvalitet, där likvärdighet kan definieras utifrån tre grundläggande aspekter: lika tillgång till utbildning, lika kvalitet på utbildningen och att utbildningen ska vara kompenserande. 

För att lyckas med det är frågan om hur man grupperar ämnena och skapar kvalitet i undervisningen.

Bilden ovan är ett försöka att grundläggande skapa en struktur för en förskolediagnos. Vilka teman är viktiga för att uppfylla läroplanens mål i kapitlet Utveckling och lärande. Vilka frågor leder framåt. Det som dock stör likvärdigheten i förskolan är avsaknaden om vad som minst ska undervisas i de olika teman (ämnena). En förskola kan ha ett fokus på språk och kommunikation. En annan förskola något helt annat. Detta innebär att ingen kan ställas till ansvar för vad som är rätt lärande. Alla förskolor gör rätt när de har olika grad av innehåll i undervisning för att klara ett av de 22 målen:

utveckla sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang.

En liknade frihet fanns i grundskolans läroplan Lpo 94 och dess kursplaner. Undersökningar som gjordes noterade att någon likvärdighet inte fanns eftersom lärare gjorde lite som de vill vilket hämmade kunskapsinhämtning. Därmed infördes en integrering av läroplan och kursplan i samma dokument Lgr11.

Om förskolan ska få en bättre likvärdighet är det hög tid att regeringen och riksdagen ser över uppdrag och innehåll. Att skapa någon form av förskolans kursplan. Till skillnad från grundskolans kursplan som har tre delar centralt innehåll, syfte och kunskapskrav skulle det räcka med att det för förskolan skapas ett central innehåll för de team (ämne) i bilden ovan. Vad ska barn minst lära och utveckla inom olika områden. Därmed skapas en likvärdighet att förskollärare har samma förutsättningar för lärandet hos barn vad som undervisningen minst ska innehåll.

Om detta kommer att förverkligas kanske är en from förhoppning från min sida. Ska förskolan bli likvärdig behövs en översyn av läroplanen göras utan att för den skull ändra det som finns utan komplettera den med ett centralt innehåll under avsnittet Utveckling lärande med VAD som minst ska undervisas. Det kanske till och med ska vara åldersbaserad.

För övrigt anser jag att förskolans undervisning ska bygga på lust och lek i lärandet.

Media GP

Källor:
Förskolans läroplan Lpfö 98/16.
Danielsson, Roger J & Hanselid, Hans-Olof (2015) - Det pedagogiska kretsloppet - ett kvalitetslyft för förskolan, Skoldialogen.