Jag fick anledning att åter ta fram dokumentation från förr när jag läste följande myter skapade av rektor Carina Schedvin och till viss del hennes dotter Jessica Schedvin, lärare i Svenska som andra språk.
Myt 1. Lärare har inte tid att förbereda undervisning
Helt korrekt. Det finns lärare som undviker miljöer där elever finns. Flyr allt som berör elevcentrerat arbetstänk.
Myt 2. Eleverna tar över skolan med tjat om elevdemokrati
Elevernas kunskap om skolan är den bästa. Lyssna på barnen.
Myt 3. Lärarlöner behöver höjas!
Varför då? Skall man få högre lön om man flyr elevernas lärande? Gör tydliga tariffer kopplat till Skolans Primära Nyttighet - att bilda och fostra eleverna.
Myt 4. Skolan behöver förstatligas
Ja, statens ram behöver stramas upp ordentligt. Sno Finlands resursstyrningsmodell rätt av. Då blir det bra!
Jessica och jag är helt överens - Vår skola behöver lugn och ro.
Myt 5. Lärarna hinner inte undervisa
De undviker miljöer där det finns elever och hittar på pseudouppgifter för att slippa ungarna. Sådana lärare finns faktiskt. Ni övriga - stå upp för och i Er profession.
Myt 6. Skolan får för lite resurser
Falskt. Sverige betalar stora summor till skolan. Mer än de flesta länder.
Myt 7. Skolans resultat fallerar
Så är det och det beror på två saker. Låg lärarstatus och snedfördelade resurser.
Myt 8. Det var bättre förr
Sant! Styrningen var bättre och professionen var starkare.
Myt 9.Fler söker till Paradise Hotel än till lärarprogrammet
Hoppas på falskt. Har ingen tillgänglig statistik.
Myt 10. ”Jag förstår inte hur du kan välja läraryrket frivilligt!"
Det förstår jag! Att följa unga människor i deras kunskapsutveckling - vad kan vara bättre?!
Man kan säga mycket om de olika myterna men det var framför allt myt 3 som triggade mig. Carina och jag hade ett intensivt samarbete under början av 2010-talet om effektiva skolor. Tillsammans funderade vi kring skolans primära nyttighet. Hon ur ett forskarperspektiv och jag utifrån hur man skulle kunna bygga systemtänket. Det mynnade ut i begrepp som pedagogisk struktur och Kvalitetshuset SER.
När vi skapade Kvalitetshuset SER utgick vi från PESOK (pedagogiska och sociala klimatet). Kulturen är den faktor som skapar värderingar och därmed skolans struktur, vilka former undervisningen, fostran och det sociala samspelt som sker mellan rektor, lärare och elever.
Det intressanta med att göra återblickar är de slutsatser Lennart Grosin kom fram till om framgångsrika skolor och dagens forskning inom området samstämmer. Kännetecknet på det pedagogiska och sociala klimatet på de framgångsrika skolorna är, enligt Grosin är:
- ett tydligt och demokratiskt men kraftfullt ledarskap från rektorns sida som framför allt inriktas på skolans kunskapsmål
- pedagogiskt/didaktiskt ledarskap från rektors sida
- höga förväntningar på eleverna med utgångspunkt från att alla är läraktiga samt att skolan och undervisningens kvalitet, inte elevens bakgrund, är avgörande för deras resultat
- regelbunden utvärdering och uppföljning av elevers kunskaper
- tydliga normer beträffande rättigheter och skyldigheter i det sociala umgänget i skolan
- ordning och reda samt bestämda måttfulla sanktioner mot dåligt uppförande
- elevfokuserat arbetssätt där rektorer och lärare lägger sig vinn om att skapa ett klimat där eleverna känner sig uppskattade som människor och som är kreativt och positivt för inlärning och stimulerar elevernas ansvarstagande
Detta har även inverkan på elevernas risk att skapa alternativa sociala grupperingar i förhållande till skolan när negativa normer och värderingar får härska. Därför är det viktigt i den skolpolitiska debatten att förstå att skolan inte kan ta på sig uppgiften för att kompensera brister i samhället. Det får andra aktörer ägna sig åt.
Samtidigt ska man veta att framgångsrika skolor inte är någon kvarleva från tiden när receptet hette kunskaper och disciplin. Det är inte heller skolor som prioriterar de sociala målen och ignorerar att stora elevgrupper misslyckas med att nå kunskapskraven. Det är snarare en fråga om en syntes mellan dessa skolkulturer som gör möjlighet att nå kunskapsresultatet som är avgörande.
För övrig är detta mitt 1300-dje blogginlägget sedan starten för snart åtta år sedan i augusti 2010.
Källor:
Grosin, Lennart (2001) - Vad en bra skola betyder för ungas integration, hälsa och utveckling, Konferensdokumentation Nordisk storstadskonferens i Stockholm
Andersson, Klas&Blossing, Ulf&Jarl, Maria (2017) - Att organisera för skolframgång, Natur&Kultur
Danielsson, Roger J&Hanselid, Hans-Olof (2013) - Det pedagogiska kretsloppet - från mål till resultat, Skoldialogen
Danielsson, Roger J&Schedvin, Carina (2014) - Konferensmaterial Finland-Sverige 1-0
Andra blogginlägg Pluraword i ämnet:
Att organisera skolframgång
Skolan är till för elever, inte de vuxna
En elev, väl förberedd att forma sin framtid
Strategi för en likvärdig skola
Skolans primära nyttigheter
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar