Factfulness och undervisning i skolan

Världen är full av data att ta hand om. Skolan har en stor uppgift att ge barn förmågan och kunskapen till kritiskt tänkande eller snarare logiskt tänkande. Hans Rosling har i sin sista bok tagit upp hur man kan använda factfulness i vardagen och utbildningen.

Det viktiga är att lära barn och elever ett uppdatera, faktabaserat ramverk - livet på de fyra nivåerna och i de fyra regionerna - och öva dem i att använda tumreglerna för factfulness. Att förstå samband och mönster.

På sidorna 294 och 295 anger Hans Rosling tio punkter för att skydda nästa generation mot en hel del okunskaper. Jag roade mig med att klumpa ihop dem efter skolans ämnen. Kastade om ordningen och börjar med matematiken, logikens moder.

Matematik

• Vi borde lära dem att hålla två saker i huvudet samtidigt: att det finns mycket som är dåligt i världen, men att mycket håller på att förbättras. (samband)
• Vi borde lära dem att konsumera nyheter och känna igen dramatiken utan att bli stressade eller ge upp hoppet. (storlek, linjer, ensidighet)
• Vi bör lära dem vilka knep folk använder för att luras med siffror.

Historia och religion

• Vi borde lära dem hur livet verkligen var förr så att de inte felaktigt tror att inga framsteg gjorts.
• Vi borde lära dem att kulturella och religiösa stereotyper är oanvändbara för att förstå världen.

Samhällskunskap

• Vi borde lära våra barn att det finns länder på alla olika hälso- och inkomstnivåer och att de flesta befinner sig i mitten.
• Vi borde lära dem om det egna landets socioekonomiska position i förhållande till resten av världen och hur den förändras.
• Vi borde lära dem hur deras eget land utvecklades över inkomstnivåer och hamnade där det befinner sig nu, och hur denna kunskap kan användas till att förstå hur livet ser ut i andra länder idag.
• Vi borde lära dem att människor rör sig uppåt över inkomstnivåerna och att det mesta blir bättre för dem.
• Vi borde lära dem att konsumera nyheter och känna igen dramatiken utan att bli stressade eller ge upp hoppet.
• Vi borde lära dem att världen kommer att fortsätta förändras och att de hela tiden livet måste uppdatera sina kunskaper och sin bild av världen.

För att använda Hans Roslings ord:

Det viktigaste av allt är att lära våra barn ödmjukhet och nyfikenhet.

Här kommer det att behövas träning och förmåga att använda enkla analysverktyg som bilden nedan.

Sentensen är att se till att skolan lär barn att vara ödmjuk med medvetenheten om hur lätt hänt det är att vår instinkt förvränger fakta. Det krävs träning i datainsamling och hantering av offentlig statistik. Ingen analys blir bättre utan att ställa rätt frågor för att göra analysen.

Följden av detta är att vara nyfiken, hur kan detta stämma. Öppenhet för ny information och aktivt söka den. Betyder att ta reda på om fakta som inte stämmer med den uppfattning om världen och sakers ting som råder, med att försöka förstå konsekvenserna av dem. Att var öppen för kritisk självanalys baserad på frågor som "hur i hela världen kunde jag ha fel om detta", "vad kan jag lära av detta misstag" (misstag är kunskapens moder) och "De här människorna är inte korkade, så varför använder de den lösningen?"

Min stora lärdom, med att läst boken, är att mera medvetet använda detta synsätt för egen del. Låt dagens elever också förstärka sitt kritiska och logiska tänkande genom att öva sig i att använda rätt verktyg och att ta Hans Roslings tumregler om de tio insikterna som daglig huvudkudde.

Källa:
Rosling, Hans&Rosling Rönnlund, Anna&Rosling, Ola (2018) - Factfulness, Natur&Kultur.