Blandsaft - skolpolitik och kunskaper

Vilken syn på kunskaper ska den svenska skolan ha. En blandsaft med jämlikhet som senaste revideringen av läroplanen, eller uttryckt som Inger Enkvist i en ledare, SvD:

När det gäller skolpolitik är alla partier i Sverige "blandpartier", men att Vänsterpartiet är det som starkast betonar blandning som modell. Kanske kan man i sensommarvärmen elakt tala om blandsaft: allt blandas och sockras med jämlikhetsidén.

Om man ska få en demokratisk kunskapssyn är det inte i första hand en social blandning för den social blandningens skull. Jämlikhet kommer ur vilka faktakunskaper man som indivi besitter i ett ämne inte några generella förmågor.

Åsa Wikforss skriver följande i sin bok:

Vad forskningen visar är inte att kritisk tänkande inte går att lära ut utan just att förmågan till kritiskt tänkande förutsätter faktakunskaper. (s 211)

Dagens nyvunna debatt om social mixning, enligt den modell som fanns i folkskolan och grundskolans begynnelse, gick nog bra i ett etniskt homogent samhälle. Social klasstillhörighet blandades friskt i skolan. Tar jag min klass fanns allt från direktörsdottern till barnläkarens grabb i klassen samt många tjänstemannabarn och arbetarbarn i samma klass.

Det jag minns från min tid var att vi i skolan fick rejäla ämneskunskaper även om vi mixades i klassrummet. När skoldagen var slut återbördades vi till våra social bakgrunder. Ingen blandning där inte. I dagens mångkulturella samhälle fordras helt andra grepp för att lyckas förstå att i Sverige kan vi tycka olika men ändå samexistera trots skilda kulturella bakgrunder.

För att koppla till Einstein citat i bilden är det viktigt att lära sig reglerna för spelet. Det kan endas uppnås genom att bygga kunskapen utifrån de faktakunskaper som varje ämne har. För att sedan bli bättre än andra måste förmågan till kritiks tänkande bygga på hur man förstår hur logiken hänger ihop byggt på dessa faktakunskaper. Och för att bli bättre måste man ständigt ha en målmedveten övning för att flytta kunnandet.

Bilden ovan är ett försök att bena ut vad som krävs av en elev är väl förberedd att forma sin framtid. Där kopplingen mellan kunskaper och förmågor är viktiga. Kunskap är som bekant delat i två delar knowledge that, teori och knowledge how, tillämpning. Med andra ord, utan teoretiska kunskaper vet man inte hur de ska tillämpas. Om vi i Sverige verkligen vill att eleverna ska få en framtid som aktiva samhällsmedborgare behöver nog fokuset i läroplanerna mera ligga på faktakunskaper. För att lyckas med demokratiuppdraget, de två andra delarna i bilden (individutveckling och social utveckling), är fokusera på kunskapsuppdraget avgörande.

Media SvD
Källa:
Wikforss, Åsa (2017) - Alternativa fakta, fri tanke