Matematikens nytta

Matematik är en av de stora nyttigheterna i livet. Låt mig göra klart en sak, matematik är inte beräkning utan logik. Utan matematik skulle vi inte kunna kommunicera via sociala medier. Vi skulle inte kunna förklara fysikaliska problem och bevisa dem. Lika lite som någon för annan naturvetenskap. Därför är det elementärt att kunna matematik. Skulle jag vara riktigt fokuserad skulle jag även säga att teoretisk filosofi går hand i hand med matematiken för att ska den nödvändiga logiken för att se samband och mönster.

Ta bara det här med statistik som är en del av matematiken. Förstår vi inte nytta av att kunna förstå hur den matematiken hänger ihop skulle vi bli lättlurade. Här har Hans Roslund givit oss handledning till hur vi ska tänka. Utan geometri skulle vi aldrig lyckas bestämma ytan på den jordplätt vi har vårt hus på eller storleken på lägenheten.

Med anledning av Henrik Valentin debattinlägg i SvD där han skriver:

Den springande punkten som alla matematikivrare måste reflektera över är nyttan. Vad ska det uppväxande släktet använda sina surt förvärvade kunskaper till? Nästa besvärande fråga är ämnets brist på attraktion. Varför placerar väldigt många elever matte högst på skalan av avskydda skolämnen?

Skrev jag följande på min tidslinje på Facebook:

Nytta är ett ord som oftast används. Frågan är bara vad nytta egentligen betyder. För individen eller samhället? Individen kan tycka att matematik inte är så nyttigt, speciellt för de som på ett eller annat sätt har svårt för abstraktioner och logik. För samhället är det med stor sannolikhet nyttigt eftersom den i mångt är avgörande för det värld vi lever i med en allt specialiserad kunskapsindustri. Frågan återkommer därmed om det är ur ett individperspektiv vi ska diskutera olika ämnes nytta i skolan och för livet. Om jag snöt ur eget perspektiv kan fundera över de skolämnen jag läst, hur mycket nytta har jag haft av idrott, biologi, kemi, fysik och bild som exempel. Inte mycket nytta där inte, men utan dessa kunskaper ingen förståelse för hälsa, miljöpåverkan, mm. 

För att ytterligare fundera en sekund på vikten av matematik är i samhälle lever vi i tar jag hjälp av Nima Sanandaji:

I Sverige arbetar nära 9 procent av den arbetsföra befolkningen i så kallade brain business jobs, det vill säga i kunskapsintensiva företag inom tech-sektorn, IT, avancerade tjänster och kreativa professioner.  

I en tid då världsekonomin drivs av just kunskap borde Sveriges ledning bädda för snabb välståndsutveckling. Men trots vår avancerade kunskapsekonomi, och trots att minusräntan leder till att hela ekonomin flödas med billiga pengar, så har Sverige stagnerande tillväxt.

Med önskvärd tydlighet är det avgörande att Sverige skapar den kunskap som behövs för att upprätthålla välståndet. Både med att ge den uppväxande generationen verktygen, som matematik, likaväl att se till att tekniken skapar tid.

Så låt oss alla se till att inte ha den lättvindiga synen på att matematik, att den bara är en nytta som är onödig för individen utan lika viktig och nyttig för samhället. Den avancerade kunskapsekonomin vi lever i och där vårt välstånd i Sverige byggs kräver samhällsnytta före individnytta.

Media SvD1, SvD2
Källa:
Rosling, Hans (2018) - Factfulnes, Natur&Kultur