Nybyggarlandet Sverige

Traditionellt har skogen, malmen och jorden varit grunden för svenskt företagande. På det viset byggdes landsbygden ut en gång i tiden. Idag är sanningen den att fortfarande spelar landsbygden en roll för företagandet lika väl som klustren kring tekniska högskolor som KTH, Chalmers, Linköping, Luleå och Lund står för den high-tech industri som ser dagens ljus.

Därtill har Sverige historiskt varit duktig på startup byggda på den innovationskraft som finns bland befolkningen. Däremot är Sverige idag betydlig sämre på scale-up dessa företag. Här var Sverige duktiga för hundra år sedan att skapa jordmånen för den tidens innovationer att bygga världs stora företag. Den jordmånen måste återskapas.

Två intressanta inlägg om detta finns i SvD 180910 dagen efter valet. Ett debattinlägg undertecknat av elva grundare av senare tiders företag och professor Pontus Braunerhjelm KTH&BTH. De ger förslag på åtta råd till en ny regering för att stärka ekonomin. De skriver i slutet på sitt inlägg:

Vi har saknat de näringspolitiska frågorna i valdebatten. Partierna har tävlat om att erbjuda generösa och ofinansierade reformer som riktar sig mot medianväljaren. Men utan ett starkt och växande entreprenörskap kommer inte Sverige ha råd med några reformer, inte heller finns förutsättningar för en stark och kvalitetsdriven offentlig sektor. Det kräver en förståelse för det risktagande det innebär att satsa på att starta och skala upp företag. Motsvaras inte detta av möjliga framtida vinster kommer allt färre vara benägna att ta steget.

Ett annat debattinlägg i SvD Näringsliv skriver Hans Sjögren, professor på Linköpings Universitet, om familjeföretagens betydelse för svensk ekonomi. Han avslutar inlägget på följande vis:

Efter världskrigen fick de gamla dynastierna sällskap av nya, som skapade sysselsättning och värden i en mängd olika expansiva branscher. Familjeföretagen blir aldrig omoderna eftersom det kommer finnas familjeband så länge det finns människor. Inget talar emot att glesbygden även i framtiden skulle kunna utgöra grogrunden för den mest framgångsrika ekonomiska omvandlingen.

Under valrörelsen 2018 har jag bara hört ett parti prata om företagandet som avgörande för tillväxt och sysselsättning, Centern. Övriga har inte lyft denna fråga. Två fundament för framtiden är att svensk skola och välfärdssystemens omstrukturering för att skapa Nybyggarlandet Sverige.

Sverige är beroende av kunskapsutvecklingen hos befolkning. Både de uppväxande släkte, med välgrundade ämneskunskaper, som vuxnas kompetensutveckling i ett yrkesverksamt liv. Det andra stor är hur vi tar tillvara dynamiken i det mångkulturella Sverige. Integration och flyktingpolitik var de frågor som stod på agendan i valet. Tyvärr ur det negativa perspektivet. En sanning man måste se hos de nyanlända är drivkraften att ta sig från sitt hemland upp till det avlägsna landet i norr, Sverige.

Det är den typ av drivkraft som skapar möjligheter till framgång. Nu finns det blandning bland de nyanlända, allt från analfabeter till högt utbildade personer, som var och för sig måste få sina behov fyllda. Sverige har en relativt högutbilda befolkning och näringsliv som kräver kunskaper. Den stora uppgiften i Sverige blir att ta tillvara den input som dessa människor besitter för att skapa framgång i välfärden. Samtidigt behövs kartan ritas om för hur vi skapar familjeföretag och scale-up av starup-företag i Sverige.

Min fråga är fortfarande vem av de politiska ledarna och parti våga skapa visionen om Nybyggarlandet Sverige? Är det bara Centern ensamt som kommer att prata närodlad näringspolitik. Jag utmanar  härmed politiken att släppa sargen på det välfärdssamhälle som funnits och skapa ett system där företagandet är avgörande för framtida generationers välstånd. De må vara inom AI, biotech, besöksnäring eller välfärdsföretag.

Media SvD1, SvD2