Makten över skolenheten

Debatten om skolan och vem som fattar beslut har blossat upp med Skurups beslut om slöjförbud. I svensk lagstiftning finns inget dylika regler, däremot har hobbypolitiker tagit ett sådant beslut. Hur giltigt det är låter jag var osagt, dock har hobbypolitiker i kommuner och regioner ingen rätt att stifta lagar i Sverige. Den har endast tilldelats riksdagen enligt regeringsformen.

Allt nog frågar sig tjugofem rektorer i ett debattinlägg i Aftonbladet följande i samband med beslutet om slöjförbud:

För oss handlar det om vilka regleringar vi som tjänstemän i till exempel kommunal förvaltning har att följa – de lokala och/eller de nationella – samt om det omöjliga val vi rektorer nu tvingas göra.

Det enkla svaret på frågan är, de nationella.

Som skollagen är konstruerad, sedan 2010, har staten via sina myndigheter Skolverket och Skolinspektionen styrningsföreträdet gentemot både kommunala skolor som fristående skolor. De först kan tvångsförvaltas medan fristående skolor kan bli av med tillståndet att driva skolor.

Lagstiftningen är tydligt, tjänstemännen och dess politiska nämnde har inte makt över hur varje skolenhet ska bedriva undervisningen. Bilden ovan pekar att förvaltning och huvudmän, enligt skollagen, har kravet på sig att varje skolenhets behov ska ges resursfördelning och roller utifrån skollagen samt vilket stöd den kan ge.

Här finns mycket att önska när det gäller kommuners regelefterlevnad. De senaste tio åren innebär ett nytt tankesätt mot den tidigare lagstiftningen. Det kommunala självstyret är starkt begränsat enligt dagens lagstiftning. Skollagen är en rättighetslag som tar över allmän lagstiftning som kommunallagen. I rättstolkningar är det alltid svenska förvaltningsdomstolar som avgör rättsläget. Den högsta uttolkaren och därmed knäsättare av lagtolkningen är Högsta Förvaltningsdomstolen, HFD. Än har inte ärendet kring slöjdförbudet nått HFD vilket gör att rättsläget är oklart.

Dock måste kommunala förvaltningar och politiska nämnder var ytterst noggrann när det gäller sin roll. Även om de är arbetsgivare till rektorer är det ett oskick att byta rektor så fort något går emot kommunalt fattade beslut i nämnder och fullmäktige. Långsiktighet är avgörande för en skolas fortlevnad att förse Sverige med väl förberedda individer för sin framtid.

Media AB, Lärarnas tidning

Ytterligare blogginlägg i ämnet kring rektorer och skolans inre organisation nedan:
Makten och härligheten över skolan
Skolans utmaning med inre organisation