Aldrig en av oss

Alla berättelser innehåller ögonblicket som förändrar allting. Så och berättelsen om Ejvor Jonsson från ett barnhem på Lidingö. Jonsson blir De Geer, Ejvor blir Yvonne.

Denna flicka kommer att växa upp i den adliga familjen De Geer som skapade det svenska industrin. Här beskrivs det hur det är att växa upp i en degenererade adeln, eftersom man gifte sig inom släkterna med litet friskt blod utifrån. Här får vi inblick i just familjens hackordning genom Stjernholmsmetoden. Hon beskriver det på följande sätt när brukspatronen vid Lesjöfors bruk Gerard De Geer fyllde 50 år och höll middag på Saltsjöbadens Grand Hôtel:

...kastade farbror Gerard en blick över bordet och frågade:

- Och vad dricker vi? 

- SOCKERDRICKA! tjöt jag.

Den fruktansvärda tystnad som då föll över bordet var tung som ett klubbslag. Alla vuxna frös fast i sina rörelser som tennsoldater. Alla stirrade med samma chockerande förfäran på mig.

Någonting oerhört hade inträffat.Jag hade brutit mot en sekelgammalt tabu.

Resultatet blev ett misslyckade. Det fanns en speciell trio, de misslyckade som brutit mot koden i familjen. Man ska notera att runt brukspatronens bord på Grand Hôtel var stora delar av Adelskalendern sittande. Där satt Printzsköldar och Lejonhuvuden, Beck-Friisar och Lewenhauptar, Thottar och Adelborgare, De Geerare och Wachtmeistrare, Åkehielmare och Odencrantzar. Alla kusiner eller dubbelkusiner.

Berättelse Yvonne De Geer skrivit om sin uppväxt ger en inblick i att vara avvikande i att växa upp i en familj med blått blod när ens eget är rött. Också när hon söker sina rötter i övre tonåren och den kontrats det innebär. En berättelse som ger många infallsvinklar på hur adelsfamiljer levde och hur en kvinnas liv kan gestalta sig. Yvonne De Geer var den första kvinnliga reportern på Expressen.