Spår av välfärd

En bild betyder så mycket. Järnvägsspåret på bilden är industrispåret som band ihop stambanan med Eskilstunas stora industrier. Däribland Volvo BM som det hett gammalt. Just denna bild är vid korsningen av Klostergatan och järnvägen.

Några bommar fanns inte. Tåget var tvunget att sakta in och en flaggvakt fick stoppa gång och biltrafik varje gång tåget passerade. Till höger om spåret låg en handelsträdgård och på andra sidan Klostergatan låg min skola, Slottsskolan.

Som barn fanns fascinationen över järnvägsspåret. Vi lekte på det. Vi gjorde lite bus som att lägga sten på rälsen för att se vad som hände. Oftast åkte stenen av spåret. Någon gång krossades den. Några tågurspåringar var det inte frågan om.

När jag idag betraktar bilden kan jag notera att allt gods som transporterades på järnvägen bidrog till det välstånd som byggde Sverige. Alla traktorer som transporterades från Volvo BM ut i världen likaväl som allt kål och plåt som kom till fabriken för att förädlas. Vad kan inte gamla bilder berätta om den tid som innebar utveckling.

Järnvägen finns inte mer. Däremot finns banvallen kvar på vissa sträckor där man kan promenera i dess spår. Just där bilden är tagen går det att åter minnas hur det var när dieseltåget kom med godsvagnar och hur vi barn med stora ögon beskådade dess framfart.

Säkert finns många berättelse kring detta järnvägsspår. Min berättelse är en skärva av dessa.