Hjärnan är underbar. Den tillåter att göra en tidsresa av minnen vid en bildpromenad. Tagit mig för att börja skanna familjens diabilder till digital form. Vips sätter hjärnan igång och plockar fram minnen man glömt. Tur att bilder finns för att få gång tanken och bildpromenaden.
Den första bild jag visar är vår första TV. Vi var inte precis först på, först 1965 köptes en. Svart-vit var bilden. Vilken revolution det var att sitta i soffan och titta på rörliga bilder. Sådant som Kapten Bäckdahls skafferi, Forsythe sagan, Bröderna Carwright, m fl. Helt plötsligt kom världen hem till en. När man bildvandra på bilden kan man fråga vad mer finns på bilden? Finns någon sak kvar idag? Hur många böcker finns i bokhyllan?
Nästa bild i promenaden är mormor och morfar. Födda på 1800-talet senare hälft. Här på besök i mitt barndomshem. De hade ett strävsamt småbrukarliv som arenddebönder på Eriksbergs Fideikommiss i södra Södermanland. De fostrade sex barn samtidigt som de skötte jordbruket. Utöver det var de aktiva i frikyrkan. Morfar som styrelseledamot eller som det hette på den tiden älstebroder i Filadelfiakyrkan i Katrineholm. Bilden är tagen 1965. Ett år senare finns inte morfar längre. Familjen Erikssons överhuvud och patriark har då dött 83 år gammal. Ett långt liv var slut. Mormor överlevde morfar ytterligare 26 år.
Ytterligare ett tidstypiskt dokument är bilden från julbordet i köket på Klostergatan i Eskilstuna. I en arbetarfamilj var det inte frågan om att sitta i tröja eller andra fritidskläder när det var högtid. Då skulle det kläs upp. Till och med en grabb som jag åkte slips på fast man bara var tolv år gammal. Bildpromenaden på denna bild kan man fråga sig följande: Vad fanns för mat på julbordet? Hur tillagades den? Säkert kan flera frågor ställas. Själv kommer jag inte på några just nu.
Vi gör ett hopp i tiden till någon gång tidigt 1980-tal. Samma personer på bilden. Men här är klädkoden en helt annan och tidsmässigt i ett annat rum. Här är föräldrarna på besök hos mig över en kopp kaffe och bakelser som mamma gjort. Var det något som kännetecknade mamma var det hennes bakverk. Matlagningen var min grej.
Denna bildpromenad har givit mig en ny referensram. Hur viktig bilden är som tidsmarkör för att dokumentera tid och miljö, samtidigt som den är hjälp för hjärnan att koppla ihop dåtid till nutid. Säkert är det min minnesbilder. Andra skulle se andra saker. Om mina föräldrar, saliga i åminnelsen, gjort samma bildpromenad hade de sett andra saker och haft andra minnen.
Hur viktigt är det inte att även unga får lära sig detta med bildpromenader. Inspirationen till denna bildpromenad har jag fått genom Anne-Marie Körlings senaste bok Textsamtal & Bildpromenad. För den viktiga frågan är: Vad ser du? Samt hur kan vi tillsammans referera och diskutera det vi ser. En viktig del i lärandet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar