Hjalmar Hammarskjöld får nog betraktas som Sveriges mest ofrivillige statsminister. Som opolitisk skulle han brygga över de politisk motsättningarna mellan vänstern och högern 1914.
Min kunskap om Dag Hammarskjölds far var obefintliga innan jag kom till den tredje delen om
Sveriges statsministrar under 100 år. De store internationelle förhandlaren och folkrättsexperten. Hammarskjöld skulle sitta en kort tid fram till valet från våren 1914 till hösten 1914. Historiens öde ville något annat. Första världskriget bröt ut och Hjalmar Hammarskjöld blev den första statsminister under ett världskrig. Med de ständiga slitningarna mellan centralmakten och ententen. Här med drottning Viktoria på centralmaktens sida och KA Wallenberg (utrikesminister i ministären Hammarskjöld) på ententen. Hammarskjöld fick var den som förhandlade mellan de båda sidorna för att hålla Sverige neutralt. Risken var stor i början av kriget att Sverige hamnat med på centralmaktens sida.
Hjalmar Hammarskjöld är den ärbara ämbetsmannaklassen personifierad. Från professor i speciell privaträtt till, president i Göta hovrätt till landshövding i Uppsala var han urtypen för den tidens ämbetsmannaklass. Det mindre kända, för mig, var att han satt på stol 17 i Svenska Akademin, som sedermera yngsta sonen Dag Hammarskjöld statt på. Och hans stora språkliga kunskaper och envetna försök till att få spansktalande författare att få Nobelpriset. Att han dessutom var ordförande i Nobelstiftelsen var en intressant kunskap och inblick i arbetet där.
Läs boken om du har hela samlingen om våra statsministrar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar