Pojkar är egentligen inte dummare, men vi vet sedan tidigare att det finns en utbildningsklyfta.Detta fick mig att tänka på min egen studiebana. Utbildningsklyftan har funnits i alla generationer. Det föranledde mig till följande skrivning på min tidlinje på Facebook:
Åter funderar jag på varför vi killar inte är mer jämställda inom kunskapsområdet. Är det resultatet av en skola som klumpat inom allt till en enda studieinriktning i grundskolan. Innan grundskolan fanns det fyra former av realskola, när grundskolan infördes på 60-talet fanns nio studielinjer att välja på. Noterade att vi killar som inte precis var några fenor på språk kunde välja naturvetenskap eller teknik som inriktning. Det hjälpe mig vidare till akademisk examen. Hade skolan sett ut som idag är det nog troligen att jag aldrig lyckats. Ja, ja man kan fundera mycket kring varför killar inte är jämställda kunskapsmässigt i dagens Sverige.För det finns en sanning i detta med pojkar och mognad. Senare under tonåren mognade jag säkert mer med fokus på studier och målet med att ta min civilingenjörsexamen. Turen, eller hur jag ska säga, var nog att jag fick välja den tekniska banan redan som ung. Där kände jag mig hemma och kunde utveckla mina kunskaper redan på grundskolan. Frågan är om vi i strävanden att minska ojämlikheten för pojkar kanske skulle omorganisera skolan. Kanske snegla på vad var bra med den linjeindelade grundskolan och vad kan tas var på i en framåtriktad grundskola. Det ända vi vet om framtiden är att den ser annorlunda ut än dagen. Oavsett det måste varje uppväxande släkte kunna läsa-skriva-räkna. Har du inte den kunskapen från tidig ålder är det ett handikapp resten av livet.
Isak Skoglund skriver följande på DN-Debatt om oklara läroplaner:
De sjunkande resultaten i den svenska skolan är ett ämne som återkommande debatteras. Vänstern hävdar ofta att orsakerna ligger i systemfel, som exempelvis införandet av det fria skolvalet i början av 1990-talet. Det tycks dock sakna tydligt stöd i forskning. Från högern är i stället förklaringarna till de fallande kunskapsresultaten ofta lärarnas bristfälliga kompetens, trots att PIAAC-mätningarna visar att svenska lärare når förhållandevis höga kunskapsnivåer. Oavsett vad så står vi inför ett problem – eleverna lär sig allt mindre.Samtidigt skriver Isak Skoglund om tre saker som borde ändras i dagens läroplan för grundskolan, Lgr11: Elevinflytandet, kunskapskraven och entreprenöriellt lärande. När det gäller elevinflytandet kan man ha många synpunkter på det. Jag går inte närmare in på för- och nackdelar med elevinflytande. Men det är trots allt lärarna som står för innehållet i undervisningen. Osökt kommer jag in på nästa punkt kunskapskraven.
Har tidigare, som Isak Skoglund påpekar, ondgjort mig över de är ett under av otydlighet i kunskapskraven. Jag ska inte gå in på det igen, det är en styggelse med värdeord i bedömningsunderlag, eftersom det innebär ett godtycke byggt på varje lärares definition av värdeorden. Men tittar man på den nationella betygsstatistiken tycks detta försvinna och fortfarande vara normalfördelad i den total elevpopulationen.
Däremot undrar jag lite om det är kunskapskraven som är det som ger otydlighet i vad eleven ska lära sig. Det är faktiskt så att lärarens underlag för undervisningen är kursplanens centrala innehåll som styr. Kunskapskraven är bara mätsystemet för att se i vilken grad eleven skaffat sig kunskaper och ämnesförmågor. Under 1900-talet har vi haft tre betygssystem. Det första var det absoluta betygen, ett system som utgick från att det existerade en absolut och säker kunskap som skulle föras över till eleverna.
Under 1960-talet infördes det andra relativa eller, som det ibland kallas, det grupprelaterade betygssystemet. Främsta syftet var att systematiskt och tillförlitligt rangordna elever. Detta för att rangordna urvalet till högre studier. Däremot anger detta betygssystem inte på något tydligt sätt vilka kunskaper en elev har.
Dagen mål- och kunskapsrelaterade betygssystem, är det tredje kan, i jämförelse med det grupprelaterade, ge bättre information om elevernas kunskapsutveckling och kunskapsprofil genom att betygen är relaterade till angivna kunskapskvaliteter.
Att återgå till ett relativt betygssystem är inget framgångsväg, trots att Isak Skoglund förfäktar att dagens system ger eleven möjlighet att prata upp betygen. Om det är fallet är det snarare så att Skolverket måste omarbetar bedömningskriterierna så att otydligheterna försvinner. För inget av de två tidigare betygssystem mäter kunskap.
Så frågan är hur mycket ska styrdokumenten ändras för att skapa en jämlikare skolan för pojkar. Är det dokumenten i sig? Är det sättet att organisera högstadiet? Är det en kombo av det som ska göras. För att bara ägna sig av blandning av kön och etnicitet i klassrummet leder i sig inte till att minska klyftan mellan pojkar och flickor eller socioekonomisk bakgrund.
Media DN1, DN2
Källor:
Grundskolans läroplan Lgr11.
Danielsson, Roger J&Hanselid, Hans-Olof (2013) - Det pedagogiska kretsloppet - från mål till resultat, Skoldialogen (Bilaga 5: Olika betygssystem i tiden. s 127)
Blogginlägg Pluraword:
Växla upp kunskapssynen i skolan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar