Tydligare läroplan för förskolan

Skolverket har kommit med ett utkast till läroplanens kapitel 2 om mål och riktlinjer. Ett lyft både språkligt och tydlighet.

Den största välgärningen är att Skolverket tar bort ordet strävan och omvandlar målen till distinkta övergripande mål. Mål som sedan kan delas upp och förfinas för att styra den enskilda förskolan utifrån. Detta gör att målstyrningen av förskolan blir lättare att genomföra utifrån skollagens definition av undervisningen, att den ska vara en målstyrd process (Skollagen 1 kap 3 §).

Ett annat fall framåt är renodlingen av begreppet borttagandet av ordet föräldrar. Det är enhetligt vårdnadshavare som används som begrepp i relationen till förskolan. Möjligen kan man fråga sig hur enskilda familjekonstellationer påverkas av att en förälder har ett juridiskt ansvar och en annan inte. Hur ska den som inte har det juridiska ansvaret vara med att påverka sitt barns utveckling?

En annan förbättring är under avdelning utvecklande och lärande. Här har ett förtydligande gjorts i målen vad olika lärande delar ska innehålla för talspråk, ordförråd, skriftspråk, matematik, naturvetenskap och teknik. Dagens Lpfö 98/16 är på dessa delar mer otydliga. Därtill har detta huvudmoment utökats med ett nytt mål.

Ytterligare en del som inte finns i Lpfö 98/16 är begreppet digitalisering och dess verktyg. Utkastet till läroplanen för förskolan tar upp detta på flera ställen. Några är riktlinjerna i utveckling och lärande samt förskolechefens ansvar.

Skolverket har i sitt utkast också försökt göra en samstämmighet med skollagens definitioner för att tydliggöra att förskolan är det första steget i skolväsendet. Man använder konsekvent ordet utbildning istället för ordet verksamhet. Även om det är samma sak enligt skollagens definition.

Huvudmomentet uppföljning, utvärdering och utveckling har utvecklats och renodlats. Detta kapitel har genom åren, sedan 2011, varit ett huvudbry. När jag försök förklara detta kapitel har jag utgått från Lgr11 huvudmoment om bedömning och betyg. Alltså vilka metoder och dokumenteringssätt används för att få systematisk förbättring av utbildningen. De skrivningar som gjorts i utkastet är tydligare vad som efterfrågas för att förbättra förskolan.

Slutligen, under avdelningen positiva saker, är att Skolverket ger sig i kast med det mest omdiskuterade begreppet i förskolan: undervisning. I utkastet har ett helt nytt huvudmoment tillkommit om vad som menas med undervisning genom sju riktlinjer för vad förskollärarna ska beakta i sin undervisning. Möjligen skulle jag personligen rekommendera ett åttonde:

• säkerställa att undervisningen styrs utifrån läroplanens mål

Det som kanske mest rört upp känslorna med det nya utkastet är följande skrivning:

Förskollärare och annan personal ska

I nuvarande läroplan är det arbetslaget som avses som den största gruppen. Genast börjar olika grupper att strida om vem annan personal är för ena. Är det barnskötare eller vadå? Som jag tolkar skrivningen vill man ha en samsyn med övriga skolan där uppdelningen är lärare och alla. I ordet alla inkluderas kurator, måltidspersonal, sköterskor, specialpedagoger,barnskötare m fl. Det är en klar distinktion att det inte bara är den pedagogiska personalen som är ansvarig i en förskola utan alla som på ett eller annat sätt är delaktiga i utbildningen.

För övrigt ser jag fram emot hur Skolverket kommer att presentera sitt förslag i mars 2018. Det som hittills presenterats i utkast 2 ser lovande ut.

Källa:
Utkast 2: 2017-11-06, 2. Mål och riktlinjer, Skolverket.