Första sångboken

Hela femtioåtta år sedan fick jag min första sångbok i skolan. Spännande att åter blicka i den. Vad fick vi barn lära oss? Vilka visor var synonyma med 1950-talet? Några intressanta visor blir det. Först bara de förmaningar som gavs oss barn hur vi skulle förhålla oss:

Lägg inte näsan i boken om du måste sjunga innantill! Håll upp boken så du ser ordentligt!

eller

När jag sjunger ska jag stå ordentligt och se på fröken.

Tydliga och enkla ordningsregler att pränta in. Undra om dagens elever får det i sig när de går i förskoleklassen eller åk 1-3.

Första skolåret sjöng vi Första sången, av Olga Wikström:

Nu så ska vi skynda på. Det är första gången, som vi ska till skolan gå, sjunga första sången.

Tra-la-la-la-la-la! Glada är vi alla. Vi ska lära läsa bra, läsa bra och tralla.

Förmaningstexten, hur vi skulle lära oss att koda och förstå, lyder som följer:

Den första sången ska vi lära riktigt fint. Först lyssnar vi, när fröken sjunger eller spelar den. När man lyssnar, sjunger man inte, det är väldigt noga. - En rad åt gången får vi lära, det är jämt så mycket vi kan komma ihåg.

En annan visa som passar denna dag (25/2 18) är Nej, se det snöar av Felix Körling (för övrigt Anne-Marie Körlings farfar):

Nej, se det snöar, nej, se det snöar, 
det var väl roligt hurra! Nu blir det vinter,
nu blir det vinter, som vi ha önskat, hurra!
Då ta vi källkar fram och vantar på,
och sen vi åka i backen, hej, vad det skall gå!

Därtill fostrades vi barn i psalmsång. I sångboken finns en psalmlista för morgonandakten för klass1, 2 och 3 och årets månader och högtider.

På detta sätt lärde vi oss både ordning och reda samt att sjunga, även om jag inte varit så framgångsrik med det senare.