En läroplan på kant med verkligheten

                                                  Teckning: Max Entin

Regeringen Löfven, med utbildningsminister Gustav Fridolin, har påpassligt reviderat läroplanen Lgr11 med jämställdhet som bärande storhet från 1 juli 2018. Tyst och snyggt har regeringens syn på jämställdhet implementerats för grundskolan.

Jag hade uppdraget att ge lärarna på en grundskola under uppstartsveckan vilka regeländringar som gäller från och med läsåret 2018/2019. När jag kom till punkten om läroplanens revidering med jämställdhet uppstod en givande diskussion. I mångt handlande hur man ska organisera undervisningen efter de nya kraven. Skolan har elever med invandrarbakgrund och deras specifika problem och kultur skilt från den svenska.

Skrivningarna i läroplanen är baserade på den syn som förhärskar i sittande regerings politiska syn på genus och jämställdhet. En syn som bygger mycket på det Sverige började vandringen med för 40 år sedan. Den sista uppdelningen av könen skrotades 1974 när den sista flickskolan lades ned i landet. Då var Sverige ett mycket mer homogent land än idag. Under dessa år som gått har befolkningen både växt och ändrats. Befolkningsmängden sista december 2017 var 10 120 242 individer. Av dessa är 1 877 050 utrikesfödda eller 18, 5 %. Särskiljer man denna siffra med de som kommer från Afrika och Asien är de 905 003 eller 9 % av invånarna. Studerar jag bara Stockholms befolkningsmängd på 949 765 personer utgör hela 234 703 eller 25 % utrikesfödda. En signal om att Sverige är ett mångkulturellt land utan en enhetlig syn på vad jämställdhet är och ska tillämpas.

De lösningar på jämställdheten som enkelt gick att genomföra, med socialmixning i ett homogent samhälle, går svårligen att göra idag. Därför är det ett antal frågor man måste ställa sig.

Läroplanen har suddat ut begreppen kvinnor och män eller flickor och pojkar. Dessa könsbegrepp har ersatts av oberoende av könstillhörighet. Detta har en första praktiskt bekymmer eftersom statistiken i skolan bygger på pojkar och flickor. Hur ska den ändras och kodas för att bli relevant.

Rektorn är ansvarig för hur skolan organiseras. I revideringen av läroplanen har en ny riktlinje införts:

utbildningen och undervisningen organiseras så att eleverna möts och arbetar tillsammans oberoende av könstillhörighet

Hur gör man detta? Diskussionen gick högt bland rektor och lärare i skolan jag fördrog detta. Ta bara ämnet idrott och hälsa, som är klart exempel på hur det här med könstillhörighet är ett problem. Att tjejer och killar har separata omklädningsrum är inte i sig problematiskt. Däremot mixningen i simhallen. Hur ska elever som kommer från andra kulturer, där mixning inte tillåts, hanteras? Kommer elever där föräldrar vägra att flickor undervisas tillsammans med pojkar i simning att få slutbetyget F för att de inte uppfyllt kunskapskraven i idrott och hälsa. Går jämställdhet före kunskaperna?

Exemplet ovan är bara ett av många gränsdragnings problem. I skrivande stund har jag ännu inte fått Skolverkets råd hur man ska förfara i hur man organiserar detta organisatoriska problem.

Ett annat långtgående revidering har införts under skolans värdegrund och uppdrag. Ett helt nytt stycka har tillkommit under uppdraget enligt följande:

Skolan ska verka för jämställdhet. Skolan ska därmed gestalta och förmedla lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för alla människor, oberoende av könstillhörighet. I enlighet med grundläggande värden ska skolan också främja interaktion mellan eleverna oberoende av könstillhörighet. Genom utbildningen ska eleverna utveckla en förståelse av hur olika uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt kan påverka människors möjligheter. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska könsmönster och hur de kan begränsa livsval och livsvillkor.

En god tanke. Frågan är bara hur man ska lyckas med detta. Har lärarna kunskaper om hbqt, religioner och genus i sådan grad att ämnena kan temasättas? Mycket i denna värdering av uppdraget lyser igenom om regeringens syn på jämställdhet som inte delas av alla politiska partier i landet eller befolkningsgrupper. Samtidig är det viktigt att implementeringen av dessa uppdragsuppgifter görs i en takt som gör skolan möjligheter att inte åsidosätta det viktiga kunskapsuppdraget.

För att avsluta denna exposé över nyheterna kring jämställdhet. Under huvudmomentet Normer och värden har riktlinjerna för alla och lärare kompletterats. För alla i skolan är riktlinjen:

i sin verksamhet bidra till att eleverna integrerar med varandra oberoende av könstillhörighet

För lärarna ska, enligt riktlinjerna:

synliggöra och med elever diskutera hur olika uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt kan påverka människors möjligheter, samt hur könsmönster kan begränsa gena livsval och livsvillkor

Min personliga reflexion kring dessa båda riktlinjer är följande, är lärarkåren kunnig i dessa frågor och hur ska det integreras i undervisningen.

Som vanligt inför politiker, i detta fall regeringen, nya regler utan att utbilda rektorer och lärare hur detta ska tillämpas i skolvardagen. Skolvardagen är redan fullt med tolkningsbekymmer som kolliderar med varandra som nu ytterligare spär på förvirringen.

Källa:
SCB - Befolkningsstatistik
Skolverket - Reviderad läroplan del 1 och 2 - jämställdhet