Skolan och digital kompetens

Från läsåret 2018/19 är digital kompetens en av ingredienserna i olika ämnes central innehåll, det lärarna ska ta upp i sin undervisning och gäller från 1 juli 2018. De ämne som kommer att beröras av de nya digitaliseringskraven är:

biologi, fysik, geografi, historia, idrott och hälsa, kemi, matematik, religionskunskap, samhällskunskap, slöjd, svenska, svenska som andraspråk och teknik.

Det intressanta är att notera att kunskapskraven inte ändras, däremot central innehållet per ämne och stadium i skolan. Tar vi matematik som exempel gäller följande:

Algebra åk 1-3: 

Hur entydiga stegvisa instruktioner kan konstrueras, beskrivas och följas som grund för programmering. Symbolers användning vid stegvisa instruktioner. 

Algebra åk 4-6:

Hur algoritmer kan skapas och användas vid programmering. Programmering i visuella programmeringsmiljöer.

Algebra åk 7-9:

Hur algoritmer kan skapas och användas vid programmering. Programmering i olika programmeringsmiljöer.

Detta sätter nya krav på lärarna i matematik. Med anledning av en artikel i SvD av Jenny Marie Nilsson skrev jag följande i mitt flöde på Facebook, som kommentar till hennes artikel:

Teknikern i mig säger att digitalisering är att skapa tid. Tid att snabbt hitta information. Snabbt kommunicera med omgivningen. Snabbt göra beräkningar som analogt krävde mycken tid. Så frågan är, är skolan lurad nu när läroplanen ändrat sitt centrala innehåll i ett antal ämnen. Ja, om man tror att ipads är enda lösningen. Det är inte teknisk plattform det handlar om utan hur man med hjälp av bl a programmering skapar det vi använder dagligen oavsett det är datorn, smartphone eller annan plattform. Den kunskapen skadar aldrig.

Det viktiga som jag ser det är att undervisningen inte fokuseras för att anpassas till en given plattform eller framtida yrken. Programmering är en färdighet i sig för att lyckas skapa tid. Eleverna ska ha en förståelse för vad denna del av tekniken innebär och vad som styr bakom användargränssnittet. Varje elev ska inte bli expert på programmering men förstå den värld digitaliseringen skapar.

Några saker som är signifikativt för digitaliseringen är både klimatbesparing och tidsvinster. Tar vi klimat har det blivit en game-changer genom vår digitala miljö. Vi har möten på Skype för att minska transporter och därmed klimatpåverkan. Samma gäller webbinare istället för fysiska konferenser har vi digitala sådana. Klimatpåverka minskar samtidigt som den ritar om kartan för dem som tillhandahåller tjänster av denna art. Marknadsföringen sker via banners i digital flöden som Twitter, Facebook, Instagram, m fl.

Jenny Marie Nilsson ger i sin artikel ett exempel på det här med hur marknaden kan bete sig när det gäller framskrivning av framtida yrken. Japanska företaget Fujutsi, som säljer informationsteknik, påstår att 65 procent av barnen av idag kommer att jobba i yrken som inte finns idag. Tydligen saknas vetenskapliga grunder för detta påstående. Hon skriver, på tal om en fråga från Sean Harford på Ofsted, följande som slutledning:

Fujitsu ignorerar Harford när han upplyser dem om att rapporten inte innehåller underlag för deras påstående och Harford är mycket brittisk när han avslutar med: ”Faktiskt, Fujitsu, så vore det trevligt om ni inte hade försökt distrahera mig med ett tjockt dokument där referensen ni hänvisade till inte finns. Jag är nämligen upptagen med att sköta mitt arbete, som till 100 procent existerar just nu.”

Med andra ord, som jag började detta blogginlägg, digitaliseringen är att skapa tid inte att i grunden ändra kunskap eller yrken. Det man kan se är att skolan skulle lyfta genom att i sig digitaliseras när det gäller administrativa styrning som själv undervisningen. Med den omfattande lärarbristen vi ser idag kommer skolan med nödvändighet tvingas till att se över sättet att undervisa. Här kommer digitala hjälpmedel i form av läsplattor, smartphone, mm att var viktiga bärare av läromedel och sättet att undervisa. Vart efter samhället förändras vad gäller kunskaps stoff och dess innehåll är digital läromedel av goda. Därtill också hur didaktiken kan hjälpa till att skapa undervisning i digitala miljöer så individuellt lärande kan realiseras.

Skolan bör omfamna den digitalisering som sker. Dock inte göra sig beroende av vad olika leverantörer av tekniken försöker sälja på dem med falsk marknadsföring.

Media: SvD
Källa:
Lgr11/17 - Reviderad läroplan 2017 för grundskolan.